Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/541

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

som medh honom swäria, och skal thet wara Domaren Skäl och Grund nogh til at döma honom frij. Och ther sådan Lagh sedan drifwen warder, bliffuer ingen menedig, vthan then som Saken galt vppå, medh mindre at thet kan bewijsas, at noghon aff Lagmennerna wiste thet med honom at han brutzligh war, tå äro the (om så finnes) meenedare och bör straffade bliffua.


35. All Dom skal befestas medh vppenbara skäl och Bewijss, ty Domaren skal intet döma vthan effter Skäl och Bewijs. Ther Åklagaren intet kan bewijsa, ther är swaranden frij, ty Åklagare bör haffua medh sin Klagemål Skäl och Bewijs.


Man skal icke altijd döma om Gerningar, såsom the giorde och skedde äro, vthan man moste tilsee, i hwad Acht och Mening the äre giorde. Man skal döma om gerningena efter hans Mening som henne giorde, om thet skedt är aff berådt modh eller ey. Och therföre kan man icke altijd komma honom Tiuffssaak vppå som androm nogot hemeligen affhender, förty thet kan hända at en hafuer tagit wildt, och meent thet hafwa warit sitt som icke war hans, eller annat sådant, eller ther en stiäl aff wanartighet, och annar aff rätt Fattigdom. Ingom kommer man Tiuffsak vppå, medh

mindre än han haffuer wetandes och medh Wilia

lönligha
C 2