K. F. 4/5 1855, som utgör den närmaste grundvalen
för Kap. 20 af 1864 års Str. L., anslöt sig, för hvad angår
det allmänna tjufnadsreqvisitet, såvidt den uppdrog
gränslinier mot andra brottsreqvisiter, i allt väsentligt (jfr. ned.)
till lagförslagen, dock utan att försöka någon definition på
tjufnadsbegreppet. Uti inbrottsbegreppet qvarstod, mot
förslagen men lika med då gällande rätt, öppnande af
sluten förvaringspersedel (jfr. härom Lagutsk. Bet. 1847–8,
s. 52); bortförande af sådan med derpå följande öppnande
bedömdes lika med inbrott. – I fråga om tjufnadens
struktur förekommo större afvikelser. Den enkla tjufnaden,
uppdelad i snatteri och stöld medelst en värdegräns af
tio daler, försågs med en öfverbyggnad af icke mindre än
fem qvalifikationsgrader. Af de ofvan sub V, a anmärkta
»särskildt försvårande omständigheter» upptogs tillgrepp å
marknad etc. icke såsom qvalifikation; de öfriga fallen
sub a fördelades på första, andra och tredje graden (jfr.
ned. Str. L. 1864); i fråga om tillgrepp af arbetare
utbyttes, på Lagutskottets förslag, orden »hos hvilken han, i eller
för sitt arbete, tillträde eger» mot »hos hvilken han arbetar»;
till andra graden fördes äfven oloflig mjölkning och
tagelstöld ur man och svans på häst, under det kreaturet gick
i bet ute å mark (§ 7). De sub b nämnda fallen fördelades
på tredje, fjerde (tillgrepp från strandadt fartyg etc.;
tillgrepp vid allmän farsot etc.) och femte graden (kyrkostöld;
poststöld); det fall, att gerningsmannen inställt sig med
vapen, blef (genom Lagutskottets 1853-4 Utl. n. 48 s. 12
införande af ordet eljest framför användt)
qvalifikationsgrund endast om vapnen verkat såsom skräckmedel;
»ansiktets betäckning,» som i förslagen nämnts jemte dess
färgning, borttogs, på Lagutskottets initiativ, från
qvalifikationsmomenterna. Andra graden hade samma maximum
Sida:Thyren Kommentar SL kap 20.djvu/27
Den här sidan har korrekturlästs
19
