Wratislaw 7. Att göra denne Furste mera välkommen, kallade hon honom Erik, ett namn som länge varit älskadt i Norden, och hvaraf Sverige kunde påminna sig flera saknade Konungar. Tidigt hämtade hon denne Prins till sitt Hof, likasom för att lära honom den regerings-konst hon sjelf utöfvade, och för att gifva mera högtidlighet åt sitt val upptog hon honom för sin son. Men ehuru Margareta redan afgjort hvem som skulle efterträda henne, ville hon likväl lemna Svenska Rådet och Folket en skugga af sin gamla frihet att sjelfva utvälja sina Konungar. Norrska Rådet hade redan bifallit Eriks arfsrätt, vid Margaretas hyllning, och det Svenska, ehuru ogerna, erkände honom för sin Regent; men Drottningen ville likasom inbilla Menigheten att den bibehållit sitt gamla oberoende. Allmogen sammankallades till Mora stenar, till det ställe der Sveriges Konungar från de uråldrigaste tider blifvit hyllade; der utropades hennes fosterson, och att han der blifvit vald till Konung inhöggs i en sten, som borde bevittna det för efterverlden. Detta företagande följdes af ett annat, hvilket ännu mer måste öka hennes makt likasom mängden af hennes
