Sida:Tusen och en natt (1854, band 1-3).djvu/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
24
KÖPMANNEN OCH ANDEN.

vattnet och förvandlade mig till en hund. I detta tillstånd sprang jag till en slagtare, hvars dotter såg mig; som hon var kunnig i trolldom, återställde hon mig till min menskliga skapnad och lärde mig, huru jag skulle förvandla min hustru till den mulåsna, som du nu ser henne vara. — Nu hoppas jag, att du vill för min skull eftergifva köpmannen likaledes en tredjedel af hans straff. Af Gud var han, som sade:

Så ett godt säde äfven i en otacksam jord; ty det goda är aldrig förloradt, hvar det än utsås.

När sheiken sålunda slutat sin berättelse, var anden på det högsta förnöjd och efterskänkte den återstående tredjedelen af sitt anspråk på köpmannens lif. Köpmannen närmade sig nu till sheikerna och tackade dem, och de lyckönskade honom till hans räddning, och hvardera begaf sig vidare på sin vandring.

Men detta, tillade Sherasád, är icke så underbart som berättelsen om fiskaren. Konungen frågade: Hurudan är berättelsen om fiskaren? Och hon berättade som följer.