Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
217[BON–BON] 218
Bonapartister–Bonde

Neapel o. 08 af Span., hvarifr. han fördrefs 12, gen.-löjtn. 14, und. »100 dagarna» pres. i reg.-konseljen, begaf sig eft. sl. v. Waterloo t. Amerika, där han ss. gref. af Survilliers vistades t. 32, då han reste t. Engl., 41 t. Italien, d. 44 Florens, g. m. M. J. Clary. — Hans bror 4) Napoleon, se Nap. I. — Hans bror 5) Lucien, f. 75 Ajaccio, 03 senator, 04 f. sitt äktensk. af Nap. förvisad fr. Frankr., 10/14 i eng. fångensk., 14 gm påfven furste af Canino, 15 fr. prins o. pär, d. 40 Viterbo. — Dennes son 6) Pierre Nap., f. 1815, dödade en påfl. officer 36 (därför dömd t. döden, men benådad), sköt 70 tidningsm. Victor Noir (därför frikänd), d. 81 Versailles. — Luciens syster 7) Marie Anne Elise, se Bacciochi. — Hennes bror 8) Ludvig, f. 1778 Ajaccio, 06 kon. af Holland, abdik. 10, d. ss. gref. de St. Leu 46 Livorno, förm. m. 9) Hortense Beauharnais, se Hortense. — Deras son 10) Charles Louis Nap., se Napoleon III. — Ludvigs syster 11) Marie Paul., se Borghese. — Hennes syster 12) Maria Anunc. Carol., f. 1782 Ajaccio, 1800 förm. m. Joachim Murat (se d. o.), d. 39 Florens. — Hennes bror 13) Jérôme (Hieronymus), f. 1784 Ajaccio, 02/05 i Nord.-amer., 07 kon. i Westfalen, 13 fördrifven af ryssarne, 15 pär, lefde sed. ss. furste af Montfort i Österr. o. It., 50 marsk., 52 utn. t. eventuell tronarf., d. 60. — Hans son i 2:a giftet 14) Nap. Joseph Charles Paul (prins Napoleon, »Plonplon»), f. 1822 Triest, 37 i württembergsk o. 47 i fr. tjänst, 52 kejserl. prins, 59 förm. m. Viktor Emanuels dotter Clotilde; d. 91 Rom. — Dennes äldste son 15) Viktor, f. 62, dynastiens hufvudman o. pretendent.

bonapartister, fam. Bonapartes anhängare.

Bonarps hed, exercisplats i Kristianst. l.

Bonaventūra (egentl. Joh. af Fidanza), skolast, teol., f. 1221 Kyrkostat., d. ss. franciskangeneral 74 Lyon. Svärmare, dyrkare af Jungfru Maria. För sin stil o. vandel kallad »Dr Seraphicus».

bonbon (bångbång'), fr., egentligen godt-godt; konfekt, -nière (-niär), konfektask.

bonchretien (bångkretiäng), fr., »god kristen», ett slags päron (på vissa orter kallade »bondkretiner»).

bond (bånd), eng., skuldförskrifning, obligation.

Bond-Arnö, se Arnö.

Bonde, gam. sv. adl. ätt, egentl. en gren af Båtsläkten, hvars vapen (en båt) den bibehållit. Ätten delades på 1500-talet i 4 grenar. Till dess äldsta m. vissh. kända medlem, höra 1) Tord, riksr., d. 1329, o. 2) Peter Erengislesson t. Bordsjö. — Bland den förres afkomlingar märkas sonsonens sonsöner 3) Karl, se Karl VIII Knutson, o. 4) Tord, kusin t. den föreg., riksmarsk, eft. intagandet af Lödöse o. Axevalls slott 1452 höfvidsm. öfv. hela Västergötl., 56 förrädiskt mördad af dan. Jöns Bosson. — 5) Karl, f. 1581, 33 riksr., 37 guvern. i bergsamtet, 51 frih., d. 52; stamfar f. den friherrl. grenen. — Hans son 6) Gustaf, frih., f. 1620, riksr. o. rikskammarr. 53, medl. af reduktionskoll. 55, riksskattmäst. 60, en af Karl XI:s förmynd., d. 67 Hamburg. — Hans son 7) Karl, f. 1648, sändeb. i Paris 74/78, 95 kgl. råd o. pres. i Dorpats hofr., grefve s. å., 97 pres. i kommerskoll., d. 99. Stamfar f. grefl. ätten B. af Björnö. — Hans son 8) Gustaf, gref., häfdaforsk., f. 1682, riksr. 27/39, kansl. f. Upps. univ. 37/39, åter riksr. 61/64, d. sistn. å. Tillhörde mösspartiet. Skr.: Ättartal uppå fordna Svea kon. m. deras gemåler (39), Om de fordna kon., jarlar o. regenter, som … hafva regerat i Göta riken etc. (58) m. m. — 9) Gustaf Trolle-B., gref., mecenat,