Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/114

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
219 [BON–BON]220
Bondekrig—Bonnier

f. 1773. d. 55 Sthm; i äldre år blind. — Dennes bror 10) Knut Fil., frih., f. 1815 Eriksberg, 52/56 1:e direkt, f. k. m:s hofkap. o. spekt., sistn. år öfverstekammarjunk., 70/71 medl. af 2:a kamm., d. 71. — Dennes son 11) Karl Karlsson, frih., polit., landthushållare, f. 50 Sthm, 88 ledam. af 2:dra kam., ifrig polit. o. frihetsvän.

bondekrig i 1) Frankr. (jacquerie) 1358, kufvadt s. å., 2) Danm. 1440 und. Henr. Tagesen, kufvadt s. å., samt grefvefejden, se d. o.; 3) Ungarn 1513/14 und. Georg Dosa; 4) Tyskl. 1525 (föregång, af Bundschu 1502 o. Fattige Konrads förbund 1514), rasade i Tyrolen, Rhenlanden, Lothringen o. Thüringen und. Wendel Hippler o. Götz v. Berlichingen m. fl., undertrycktes s. å.; 5) Sverige, se Dackefejden; 6) Schweiz, det största 1653 und. Nikol. Leuenberger i Luzern, Bern, Soluthurn o. Basel; undertrycktes snart.

Bondeson, Aug. Leon., läk., förf., f. 1854, d. 06 Göteborg. Skr. på halländskt landsmål m. m.

Bon'du, stat i Senegambien, omkr. 1 ½ mill. inv. Hst. Bulebane.

Bone, Bona, hamnst. i Algeriet, v. Medelh., 37,884 inv., fästn.

Boner, Ulr., schweiz. munk, omkr. 1324/49. Skr. fabelsaml. Der Edelstein.

Bong'hi, Rugg., it. lärd o. statsm., f. 1827 Neapel, 60 prof. i Milano o. 70 i Rom. 74/76 undervisn.-min. Skr. i it. hist.

Bonheur (bånnȫr), Rosa, fr. djurmål., f. 1822 Bordeaux, d. 99 vid Fontainebleau.

bonhomie (bånnåmī), fr., godmodighet.

Bonifacio-sundet (fātjå-), mel. Corsica o. Sardinien.

Bonifācius, 1) B. d. hel., egentl. Wienfried, Tysklands apostel, f. omkr. 680 Crediton (Engld), predik. sed. 18 kristend. i Tyskl., 45 ärkebisk. i Mainz, 55 af hedn. friser dödad v. Dockum. Graf o. staty i Fulda. — 2) B. VIII, påfve, 1294/1303, sökte, is. gm bullan Unam sanctam, göra furstar o. folk sig underd., 03 und. striden m. Filip den sköne fången i Anagni, d. s. å. Införde 1400 de rom. hundraårsjubiléerna. — 3) B. IX, sed. 1389 påfve i Rom (motpåf. i Avignon Clemens VII), 91 o. 94 fördrifv. fr. Rom, återvände t. jubelfest. 1400, d. 04. Dref skändl. hand. m. andl. ämbeten.

bonit|ering, födoämnens, husdjurs, jords m. m. värdering medelst siffror, -et, lat., godhet, värde.

bonjour (bångschûr), fr., ett slags lifrock.

bon marché (bångmarschē), fr., »godt pris», namn på en basar i Paris.

bonmot (bångmǡ), fr., kvickt infall.

Bonn, preuss. st. v. Rhen, 50,736 inv. Palats, univ., slott, Beethovens o. Arndts statyer.

Bonnat (-nā), Léon J. F., fr. mål., f. 1833 Bayonne.

bonne (bånn), fr., vårdarinna af barn, guvernant.

Bonneval (-növal'), Claude Alex., grefve de, fr. äfventyrare, f. 1675 Coussac (Limousin), i fr. krigstjänst, förolämpade krigsmin. o. dömdes t. döden, flydde t. Österr., delt. i dess krig mot Frankr. o. Turkiet, däreft. i holl. tjänst; för en duell utvisad fr. Holl., begaf han sig 30 t. Konstpl, blef museiman, pascha o. ståth. på Kios, föll i onåd o. dog 47.

Bonnier, bokförläggarfamilj. 1) Adolf, f. 1806 Köpenh., d. 67 Sthm, betydande förlagsverksamh. — Hans broder 2) Albert, f. 20 Köpenh., d. Sthm 00, började egen förlagsverksamh. 37, ordf. i Sv. bokförläggarefören. 77/87. Hans förlagsverksamh. en af de största i landet. — Dennes son 3) Karl Otto, f. 56 Sthm, öfvertog den förres bokförlag 00, ordf. i Sv. bokförl.-fören. sed. 05; har