Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
221[BON–BOR] 222
Bonnniers stipendiefond–Borch

uppdrifvit sin verksamh. till en af de förnämsta i Norden. — Dennes syster 4) Eva Fredr:a, talangfull mål., konstmecenat, f. 57 Sthm, d. 09 Köpenh; testamenterade ett belopp af 400,000 kr. till Sthms stad för offentl. byggnaders o. öppna platsers prydande m. konstverk.

Bonniers stipendiefond för svenska förf., en 1901 af Albert Bonnier stift. fond till underst. af sv. skönlit. förf. af talang.

Bonnivard (-vār), Franc. de, schweiz. teol., f. 1496, 13 prior i St. Victor i Genève, försvarade stadens frihet mot bisk. o. hert. af Savoyen, fängsl. 19/20 o. 30/36 i Chillon, d. 70 Genève.

Bonpland (bångplang'), Aimé, fr. naturforsk., f. 1773 La Rochelle, med Humboldt i Syd-Amer., 16 prof. i Buenos Aires, 21/29 i fängelse i Paraguay, d. 58 Santa Anna.

Bonsdorff, Joh. Gabr. v., fin. rättslärd, f. 1795 Åbo, 26/44 senatskamrer., d. 73. Skr.: Storfurstend. Finlands kamerallagfar. (33) m. m.

bon sens (bång sang), fr., godt förstånd, medfödd kvickhet.

bon soir (bångsåār), fr., god afton.

Bonstetten, Kr. Viktor v., schweiz. förf., f. 1745 Bern, d. 32 Genève. Skr.: Über Nationalbild. (1802), Briefwechsel mit Matthisson (27).

bon ton (bång tång), fr., god ton, fint sätt att vara.

Bonvicino (-vitschīno), Aless., se Moretto.

bonvivant (bångvivang'), fr., goddagspilt, lustigbroder.

bon voyage (bångvå͡ajāsch), fr., lycklig resa.

bonz, buddistisk präst i Kina o. Japan.

book-maker (buck'mēkör), sport., yrkesmässig vadhållare (vid hästkapplöpningar).

books (bucks), eng., ett slags fint, genomskinl. bomullstyg.

Boom (båm), st. i Belgien, v. Rupel, 16,621 inv. Skeppsfart, betydl. industri.

Boom, J. van, pianist o. komp., f. 1807 Utrecht, sed. 49 lärare o. 59 prof. v. konserv, i Sthm, d. 72. Skr. operan Necken (44) m. m.

Boōtes, gr. myt, son af Iason o. Demeter, angifves ss. plogens uppfinn.; astron., stjärnbild på n. himlahvalf., består af 54 stjärnor (1 af 1:a storl., Arcturus, o. 4 af 3:e storl.).

Booth (bōth), 1) Jay Wilkes, amer. skådesp., mördade pres. Lincoln 1865; vid tillfångatagandet kort därefter nedskjuten. — 2) Will., frälsningsarmens stift., f. 1829 Nottingham.

Boothia Felix, halfö v. Nord-Amerikas nordkust.

Bopp, Franz, ty. språkforsk., grundläggare af d. jämf. språkforskn., f. 1791 Mainz, d. 67 ss. prof. i orient. litteratur i Berlin. Skr.: Vergleich. Gramm. des Sanskrit, Send (68/71) m. m.

bor, kem., B = 11, metalloid. elem., förek. i naturen aldrig fri, utan ss. borsyra l. borsyr. salter. Mörkt grönbrun. Eg. v. 2,68.

bora, nordanvind på Jul. alp. o. vid Adriat. haf.

Bora, Kat:a v., f. 1499, Luthers maka 25, d. 52 Torgau.

Borāgo L., Boragineæ, bot., B. officinalis, fr. länd. kring Medelhaf. Blad o. blommor anv. t. sallat. Växten anv. äfven s. läkemedel.

borass'us L., solfjäderpalm, Palmæ, bot. Förek. i Arab., Ostind., Nya Guinea m. fl. både vild o. odlad. Frukten lämnar socker, palmvin (toddy) o. anv. t. födoämn., trädet t. virke, bladen till flätverk o. skrifmateriel, märgen beredes t. sago.

borax, borsyradt natron, kem., förek. upplöst i vissa saltsjöar i Asien o. S. Amerika. Framst. gm borsyras mättande m. kolsyr. natron. Prismat. färglösa, i vatten lösl. kristal. Anv. t. aseptin, lödning, emalj, glasyr m. m.

Borbeck, st. i Rhenpreussen, v. Essen a. d. Ruhr. 47,217 inv., stenkolsgr., järnverk.

Borch, Ole, dan. lärd, f. 1626, d.