Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/117

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
225[BOR–BOR] 226
Borgia–Borromini

Borgia (bǡrdscha), en ursprungl. sp. t. It. und. 15:e årh. inflyttad adl. fam., af hkn må nämnas 1) Rodrigo Lenzuoli, sederm. påfven Alexander VI (se d. o.). — Hans naturl. son 2) Cesare, f. 1476, kardinal 93, lät mörda sin broder Giovanni 97, utbytte värdigh. af kardinal mot den af hert. af Valentinois, gick i fr. krigstjänst, blef af fadern utn. t. hert. af Romagna, där han rasade grymt, häktades 1503 af påfven Julius II, var sed. fången i Spanien i två år, flydde, d. 07 und. belägr. af slottet Viana. — Hans syster 3) Lucrezia, utm. f. sin skönhet, utan grund beryktad f. utsväfningar o. illgärningar, f. 1440, i sitt 3:e äktenskap 1501 förmäld m. hert. Alfonso af Ferrara; gynnade konster o. vetensk., d. 20.

bor'gis, bourgeois, ett slags boktrycksstil mel. petit och korpus.

Borgström, Henr., fin. statsekon, o. bankm., f. 1830 Hälsingfors, ordnade Finlands hypoteksfören. 60 o. stiftade föreningsbanken i Finland 62, d. gm olyckshändelse 65.

Borgu l. Burgu, nordafrik. landsk. mel. Niger o. Kongobergen.

Borgund, en väl bibehållen s. k. stafkyrka i Bergens stift i Norge. Sannol. fr. 12:e årh.

Borgå (fin. Porvoo), 1) fin. sjö- o. handelsst. i Nyland, v. Finska viken. 4,681 inv., bisk.-säte. — 2) stift i Finland.

Boris' Godunov (-noff), tsar af Ryssland 1598/1605.

Boriss'ov, ry. st. v. Beresina, 5,700 inv. I närheten fr. arméns öfvergång öfver Beresina 1812.

Borkenstein, Karl Fredr., nor. militärförf., f. 1779 Uslar (Harz), d. 39 ss. nor. generalstabsöfverste.

Born, se Bertrand de B.

Bōrneo, ö bland stora Sundaöarna, den största i Asien, 736,000 kv.-km., 1,688,300 inv.; dess inre ännu föga bekant. Högsta berg: Kinibalu, 4,185 m. Floder: Saravak, Kapuas, Barito. Klimatet tropiskt, dock ej tryckande. Djur: orang-utang, piggsvin, tapir, hjort. Produkt: ris, tobak, sockerrör, batater, bambu, muskott, kanel, diamanter, guld, platina, järn, kvicksilfver, antimon, ebenholts, guttaperka. Befolkn.: malajer, dajaker, kineser. Vid kusten holl. o. brit. kolonister. Ö., v. och s. kusten holl., det inre deladt i flera småstater.

bornēra, fr., fradga, skumma, -d, inskränkt.

Bornholm, dan. ö. i Östersj., 583 kv.km., 40,889 inv. Hst. Rönne.

Bornhöft, by i Holstein. Sl. 1227 mel. ty. furstar o. Valdemar II, o. 1813 mel. sv. o. dan.

Bornier (-niē), Henri, vicomté de, fr. skald o. dram., f. 1825 Lunel, öfverbibl. v. arsenalsbibl. i Paris.

Bornu, förr negerr. i Sudan, 148,000 kv.km., 5 mill. inv. Nu del af brit., ty. och fr. kolonialomr. Klimatet mycket hett. Befolkn.: kanuri, schua. Hst. till 1894 Kuka.

Borodīno, ry. by nära Moskva, sl. 7/9 1812.

boronatrokalcit, min., fören. af bor syr. kalk. Förekom. i Syd-Amer.

borough (börr'å), eng. st. m. valrätt.

borrmaskiner f. borrn. i sten, drifvas vanl. m. komprimerad luft. Nyligen förbättrade, så att de äfv. kunna borra ovala l. fyrkant. hål.

borrmussla, Pholas Conchifera, zo. Genom att vrida och skrapa med de tandade skalen borrar b. sig in i trä och lösare stenarter.

Borrome'iska öarna, ögrupp i Lago Maggiore, bl. dem Isola bella o. I. madre.

Borromēo, Carlo, gref., f. 1538 Arona, 60 kard. o. ärkebisk. i Milano, d. 84, kanoniserad 1610. Välgör. mot fattige, åvägabragte 81 det s. k. gyllene borrom. förb. mel. 7 kantoner i Schweiz (mot protestant.).

Borromīni, Francesco, it. arkit. o. bildh., f. 1599 Bissone, d. gm själfmord 67 Rom. Anhängare af barockstil.