drufformig, på bindväf rik o. m. fett omgifven körtel på hvardera sidan om bröstbenet o. und. huden. Tjänar hos kvinnan t. att afsöndra mjölk o. slutar med den tappformiga bröstvårtan, i hkn de 15/20 mjölkgångarna utmynna.
bröstnagel, art, en bakpå föreställaren fäst järnnagel, s. inpassas i bröstnagelshålet i lavettsvansen för att förena lavett o. föreställare.
bröstpulver, läk., upphostn. o. afföring befordrande medel.
bröst-te, läk., blandn. af althæa-, lakrits- o. violrot, maskrosblad, kungsljusblommor o. stjärnanis. Anv. mot hosta.
bröstvattensot, patol., v. vanl. vattensot, hjärtfel, njursjukdomar m. m. förekommande vätskeutgjutning i brösthålan. Förorsakar andnöd. Behandlingen riktas mot grundsjukdomen; blir andnöden för svår, måste vattnet aflägsnas genom operation.
bröstvårta, se bröstkörtel.
bröstvärn, 1) byg., ungef. = balustrad; 2) kr., bef. jordvallar l. lutande timmerskärmar t. mot fientlig eld.
Bröt-Anund, se Anund.
bubōn, gr., läk., inflammatorisk ansvälln. af lymfkörtlarna i halsen, armhålan l. ljumsken.
Buccanier, se Boucanier.
Bucco, se atellaner.
Bucentaur, Bucentōro, it., präktig farkost, från hkn dogen i Venezia årl. kastade en ring i Adriat. haf. ss. en sinnebild af Venezias förmäln. m. detsamma.
Bucēphalus, se Bukefalos.
Bucer, Martin, ty. reform., f. 1491 Schlettstadt, sträfvade eft. en förening mel. lutheraner o. reformerta, d. 51 Cambridge. Skr.: Confessio tetrapolitana (30).
Buchanan (bökänn'en), 1) George, skotsk lärd, f. 1506, Maria Stuarts lärare, d. 82. Skr.: Rerum scoticarum hist. m. m. — 2) James, amer. statsm., f. 1791 Pennsylv., 20 medl. af kongressen, 33 senator, 45 statssekret., 57/61 pres., gaf gm att gynna slafstaterna anledning till inbördeskrigets utbrott, d. 68 Wheatland.
Buchara, se Bokhara.
Buchholtz, Heinr., ty. romanförf., f. 1607, d. 71. En af 1600-talets förnämsta romanförf., reste 88/90 i Australien, Nya Guinea och Ost-Asien.
Buchner, Max, afrikares., f. 1846 München,
Bückeburg, hst. i furstend. Schaumburg-Lippe, 5,625 inv.
Buckingham (böck-'),George Villiers, hert., eng. statsm., Jakob I:s gunstling, f. 1592 Brookesby, fick den ena utmärkelsen eft. d. andra, ss. Karl I:s min. mördad 28 af löjtn. Felton. — Hans son 2) G. Villiers, hert, statsm., f. 1627, Karl I:s gunstl., und. Cromwell i Towern, 69 medl. af Cabalministären, slöt sig t. opposit. o. förvisades, d. 88. — 3) Rich. Plantagenet, hert. af B. o. Chandos, urspr. lord Temple, eng. statsm., f. 1797, tory, 41/42 min., ruinerade sig o. drog sig tillbaka, d. 61. Förf.
Buckle (böckl), Henry Thom., eng. hist., f. 1822 Lee, d. 62 Damaskus. Grundl. gm sin Hislory of civilisation in England (57/61; äfv. öfvers. på sv.) en vetenskapl. behandl. af kulturhist.
buckskin (böck'-) eng., på rätsidan öfverskuret, kypradt, klädesart, ylletyg.
Budapest (-pescht), hst. i Ungarn, på ömse sidor om Donau, består af de 1873 fören. st. Buda (Ofen) på högra o. Pest på vänstra stranden, 732,322 inv. Hängbro, fästn., univ., vetenskaps- o. mål.-akad., handelsakad., museum, kaserner, rådhus, banker, börs, fabr., varma källor, vinodl.
Budda (»den upplyste»), hedersnamn f. Sidharta, af kon.-släkten Sakia (däraf binamnet Sakiamuni = eremiten af Sakiastammen), f. i 5:e l. 6:e årh. f. Kr. uti n.
