Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/142

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
275 [BUN–BUR]276
Bunsen—Burgund

ostindiskt hus af trä l. flätadt bamburör, m. framskjutande tak.

Bunsen, 1) Krist. Karl Jos. v., frih., ty. statsm. o. lärd, f. 1791 Korbach (Waldeck), 27/38 min.-resid. i Rom, 39 sändeb. i Bern, 41 i London, afsked 54, 57 i preuss. herrehuset, d. 60 Bonn. Förf. — 2) Rob. Wilh., kem. o. fys., f. 1811 Göttingen, sed. 52 prof. i Heidelberg, d. 99 Heidelberg. Utbildade tills. m. Kirchhoff spektralanalysen, konstruerade den eft. honom benämnda stapeln, gasbrännaren o. fotometern. Förf.

Bunyan (bönnjänn), John, eng. folkpredikant o. förf., baptist, f. 1628, i fängelse 60/72, d. 88 London. Skr.: Pilgrim's progress etc. (öfvers. på sv.) m. m.

Buonapar'te, se Bonaparte.

Buonarott'i, se Michelangelo.

Bur, Bör, nord. myt., Bures son samt far t. Odin, Vilje o. Vi.

Burampur, befäst st. i brit. Ostind., prov. Nerbudda. 33,341 inv. Fabr.

burān, häftig hvirfvelvind på de sibir. stäpperna.

Burchiello (-kiell'å), it. folkskald, d. 1448 Rom.

Burckhardt, Joh. Ludw., schweiz. upptäcktsres., f. 1784 Lausanne, d. 17 Kairo. Reste i Syrien, Palestina, Arabien, Nubien, Egypten. Besteg Sinai. Förf.

Burckmair, Hans, ty. mål. o. träsnid., f. 1473 Augsburg, d. 31 där. Kejs. Maximilians triumftåg (1 ex. i Nationalmus. i Sthm) m. m.

Bure, nord. myt., den man, s. kon Ödhumla framslickade ur saltstenarna.

Bure, Anders, kartogr-, f. 1571 Ångermanl., d. 46 ss. assess. i Krigskoll, o. generalmatematicus. Utgaf kartor öfv. Skandinavien.

Bure, (Bureus), Joh., lärd, f. 1568 Åkerby, d. 53 ss. riksantikv. o. kgl. bibl. Skr.: Monum. helsingica (24), upptäckte o. utg. »Um slyrilse konunga ok höfdinga» (34).

bureau (byrå-), se byrå.

Bureau Vēritas (byrå), ett bolag för besiktn. o. klassificering af fartyg, med hufvudsäte i Paris.

Buren (bjûren), Martin van, den 8:e pres. i Förenta stat., f. 1782 Kinderhook (N. York), 21 kongressmedl., 29 guv. i stat. N. York, 32 vice o. 36 pres., d. 62.

burēter, mongol. nomadfolk i Sibirien.

burette, se byrett.

Bureus, se Bure.

Burg, st. i prov. Sachen, 22,432 inv. Klädesfabr.

Burgas, st. i Rumilien, v. Svarta haf., omkr. 11,728 inv. Hamn.

Burgdorf, st. i kant. Bern, 8,404 inv.

Bürger, Gottfr. Aug., ty. skald, f. 1747 Molmerswende v. Halberstadt, sed. 89 prof. i Göttingen, d. 94 i fattigdom. Skr. folkpoesi, is. ballader (Leonore, öfvers. på sv.) o. sånger

Burglen, by i schweiz. kant. Uri, nära Altorf. 1,500 inv. Tells födelseort.

Burgos, sp. st. v. Arlanzon, 30,167 inv. Fästn., ärkebisk., domkyrka, palats, triumfbåge. Sl. 10/11 1808; förgäf. belägr. af Wellington 19/9—27/10 1812.

Burgschmiet (-schmit), Joh. Dan., ty. bildh. o. konstgjutare, f. 1796 Nürnberg, d. 58.

Burgu, se Borgu.

Burgund, namn på 1) det af german. folkstammen burgunder i västra Schweiz o. Savoyen grund. rike, s. småning. omfattade landet mel. Vogeserna, Rhône, Saône o. Medelhafvet o. slutl. blef en frankisk prov. I slutet af 9:e årh. bildades dock af det gamla burg. riket andra själfständ. stater, i det att grefve Boso af Vienne 879 grund. 2) kon.-riket Nedre B., omfattande landet mel. Alperna o. Rhône samt mel. Medelh. t. Doubs inlopp i Saône. Detta rike förenades 930 med det redan 888 bild. 3) kon.-riket