Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/143

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
277[BUR–BUR] 278
Buridan–Burrit

Öfre B., omfattande västra del. af Schweiz, prov. Franche-Comté samt största del. af Savoyen, gm hkn fören. uppkom 4) kon.-riket B. l. (eft. hst. Arles) Arelat, s. alltså i ö. begränsades af Alperna, i s. af Medelhaf, i v. af Rhône o. Saône samt i n. sköt upp t. hertigd. B. (se nedan 5). Efter kon. Rudolf III:s död (1030) blef riket förenadt m. det hel. rom. riket, hvars kejsare, Konrad II, 1034 lät kröna sig t. kon. af B. Eft. kejs. Karl IV:s död (1378) sönderföll B. emellertid i en mängd själfst. små territorier, hka efter hand införlifvades med Frankrike. — Samtidigt med att grefve Boso (se ofvan) gjorde sig t. kon. af Nedre B. grundades 877 af dennes bror, Richard af Autun, i nordligaste del. af det gaml. burg. riket 5) Hertigd. B, vid Saône o. öfre Seine. Småningom länspliktigt under Frankrike, blef hertigd. åter själfständigt under Filip III (1363/1404), o. dels gm krig, dels gm arf förenades tid eft. annan därmed de sed. s. k. Spanska Nederländerna m.m., så att hertigd. under Karl den djärfve (1467/97) i makt kunde mäta sig m. Europas största riken. Efter denne hertigs död kom det egentl. hertigdöm. B. (se Bourgogne) t. Frankrike; de öfr. prov. ärfdes af Karls dotter Maria och gingo (gm hennes giftermål med kejs. Maximilian) eft. hennes död t. österr. o. sedan t. span. monarkien.

Buridan (byridang'), Jean, fr. skolast., f. omkr. 1300 Béthune, d. 58. Bekant f. sitt påstående, att en hungrig åsna på lika afstånd från 2 lika stora o. lika goda höbuntar måste svälta ihjäl, emedan hon drages lika mycket t. dem båda.

burin (byräng')> fr., grafstickel.

Burke (bȫrk), 1) Edm., eng. statsm. o. talare, f. 1729 Dublin, 65 parlam.-ledarn., kämpade f. liberala reform, o. gynnade de amer. koloniernas anspr., afgjord motståndare till fr. revol., d. 97 vid Beaconsfield. Polit. skr. — 2) Rob. O'Hara, eng. upptäcktsres., f. 1821 St. Cleram (Irl.), d. 61 på återfärden från en expedit, t. Carpentariaviken.

Burkersdorf, by i Schlesien. Sl. 21/7 1762.

Burleigh (bȫrli), Will. Cecil, lord, eng. statsm., f. 1520 Bourne, 48 statssekr., 49 insatt i Towern, und. Elisabet åter statssekr., befordrade hennes välde, bidrog i väsentlig mån t. Maria Stuarts fängslande o. afrättn., d. 98.

burlesk', fr., putslustig, tokrolig.

Burma, se Birma.

Burman, Pet., holl. filol., f. 1688 Utrecht, d. 41 ss. prof. i Leijden. Utg. grek. o. lat. klassiker.

Burmeister, Herm., ty. naturforsk., f. 1807 Stralsund, sed. 70 i Cordova (Syd-Amer.); resor i Brasil. o. Argent. republ., d. 92 Buenos Aires. Förf.

Burne-Jones (bȫrn dschǡns), Sir Edw., eng. mål., f. 1833 i Birmingham, d. 98 London. Prerafaelismens företrädare.

Burney (bȫrni), Charl., eng. mus.-hist., f. 1726 Shrewsbury, d. 14 London. Skr.: General hist. of music (76/89) m. m. Komp.

Burnley (bȫrnle), eng. st. v. Burn, 100,569 inv. Fabr., stenkolsgr.

Burnouf (burnûf), Eug., fr. orien.-tal., f. 1801 Paris, d. där 52 ss. prof. Befordr. kännedomen af zendspr. Förf.

Burns (börns), Rob., Skottlands störste lyriker, f. 1759 nära Ayr, d. 96 Dumfries. Flera af B:s dikter öfvers. på sv.

Burnside (bȫrnsajd), Ambr. Ever., nordamer. militär, f. 1824 Liberty, 61 brig.-gen., 62 gen.-maj. o. t. 63 öfverbefälh., d. 81.

būrnus, arab., egentl. beduinmantel; öfverrock m. kapuschong.

Burritt (börr'-), Elihu, nordamer. filantr. o. fredsapost, f. 1811 N. Britain, var först smed, predikade