Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/150

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


mjölk; c. noir (nåār), svart kaffe (utan mjölk); c. chantant (schangtang'), utskänkn.-lokal, där sång utföres.

Cagliari (kal'jari), Sardiniens hst. vid C.-viken, 53,727 inv. Citadell, hamn, univ.

Cagliari (kal'jari), se Veronese.

Cagliostro (kaljås'trå), Alex., se Balsamo.

Cahiz, sp. sädesmått = 201/666 l.

Cahors (kaår), fr. st. vid Lot. 14,018 inv. Vin.

Cahours (kaûr), A. A. Thom., fr. kem., f. 1813 Paris; har gjort sig förtjänt om den organ. kemien.

Cailliaud (kajå), Fréd., fr. afrikaresande, f. 1787 Nantes, d. där 69. Uppt. smaragdgrufvor vid Dschebel 15. Skr.: Voyage à Meroè.

Caillié (kajē), René, fr. resande, f. 1799 Mauzé, d. 39. Resor i Sierra Leone, Bambara, Timbuktu, Tanger.

Caine (kēn), Thom. Henry Hall, eng. rom.-förf., f. 1853, har skr. The Christian, The Manxman m. fl., af lika de flesta öfvers. på svenska.

Ça irā (sa), fr., »det skall gå», fr. revolutionssång.

cairn (kärn), kel t., stenkummel, minnesvård af sten i Stor-Brit.

Cairoli (kaj'-), Benedetto, statsm., f. 1826 Pavia, deltog 48 i milanernas uppror, tjänade 59/60 i Garibaldis frikårer, 78 o. 79/81 min.-pres, d. 89.

Caithness (käth-), grefsk. i n. Skottl., 1,813 kvkm., 33,859 inv. Hst. Wick.

Cajamar'ca (kacha-), st. i Peru, 12,000 inv. Ruiner af Inkapalatset. I närh. Inka-baden.

Cajanello, se Leffler 3).

Cajetanus, 1) den hel., stift, teatinorden, d. 1547 Neapel. — 2) Binamn på d. påfl. legat. Thomas de Vio fr. Gaëta, f. dar 1769, underhandlade 18 m. Luther, d. 34.

cajolēra (kasch-), fr., smeka, smickra.

Cajus l. Gajus, rom. förnamn.

cakes (kēks), se käx.

cake-walk (kek wåk), eng; »kakpromenad». am. dans fr. Florida, utbildad af negrerna.

Cakīle Tournef, Cruciferæ, strandsenap, kustväxt, t. sodaberedning.

Cal, förk. för Calendæ, Calando, n.-amer. staten California.

Calādium Vent., Aroideæ, prydnadsväxter, S. Amerika, m. ätbar rotstock.

Calais (kalä), fr. st. vid Pas de C., 59,743 inv. Badort, öfverfart t. Dover.

Calamītes, paleont, fossil växt und. stenkolsperiod.

ca'lamus, lat., skrifrör hos gr. o. rom. Däraf lapsus calami, skriftel.

calan'do, it., tonk., aftagande.

Calas, (-lā), Jean, fr. prot. köpm. Toulouse, f. 1698, falskligen anklagad f. mord på sin son, s. hängt sig, rådbråkad 62. Voltaire uppvisade hans oskuld 65.

Calatrāva-orden, sp. andlig riddar-orden, stift. 1158, från 1808 vanlig orden. I kl.

Cal'cium, se kalcium.

Caldāra, P., se Caravaggio.

Caldēra, st. i Chile vid Stilla haf., 1,878 inv., hamn.

Calderōn, Don Pedro G. de la Barca, dram. förf., f. 1600 Madrid. Soldat, därpå dir. v. teat. Buen Retiro v. Madrid, d. 81 ss. kaplan. Förhärligade kyrkan o. dess trosläror. Skr. kyrkl. o. världsl. skådesp., konversationsstycken, mytol. festspel, romanser, sonetter, sånger — i allt öfv. 400 stycken. På sv. af Hagberg, Dahlgren.

Caldiēro, it. by, 2,572 inv. Svafvelbad. Sl. 1805.

calembour (-langbûr), fr., ordlek, grundad på dubbelmen, af ett ord.

calen'dæ, lat., månadens 1:a dag hos romarne.

Cāliban, hälft djurisk slaf i »Stormen» af Shakespeare.

Calhoun (kallûn), John Caldwell, statsm., f. 1782 S. Carolina, 17/24 krigsmin., förfäkt. slafveriet, d. 50 Washington.

Caliāri, Paolo, se Veronese.

cāliga, lat., rom. soldatsko.

Cali'gula (»den lilla soldatstöfveln»),