Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

o. täckbladet. Därtill nyttjas tobak fr. Cuba (Havana), Domingo, Maryland, Brasil., Manilla, äfvensom Europ. -ett', papperscigarr, finskuren tobak i omhölje af fint, olimmadt papper.

cikōria, se cichorium.

Cilīcien, se Kilikien.

cīlier, lat., ögonhår; anat., flimmerhår, mikroskopiska, hårlika, rörliga organ hos växter o. djur, tjäna hos de lägre djuren s. rörelseorg., förekomma hos de högre på vissa slemhinnors yta.

cima (tjī-), it., bergspets.

Cimabūe (tji-), Giov., mål., f. omkr. 1240 Florens, d. där omkr. 1300. Grundl. den nyare målarekonsten.

Cimarōsa (tji-), Dom., komp., f. 1749 Aversa, d. 1801 Venezia. Skr. 70 operor, af hka Il matrimonio segreto förnämst.

cim'brer, kimbrer, german, folk, slog 113 (vid Noreja) o. 105/109 f. K. romarne, förbundo sig därpå med teutonerna och tillintetgjordes af Marius 101 vid Vercellæ.

Cimbris, se Simris.

Cimbrishamn, se Simrishamn.

Cimon, se Kimon.

Cinchōna L., kina-träd, Cinchonaceæ, på Kordilliererna. Några arter af detta släkte lämna den feberfördrifvande kinabarken.

cinchonīn, alkaloid i kinabark, nyttjas till blå färg o. som läkemedel. C. verkar s. kinin, men svagare.

Cincinnāti, st. i Ohio vid Ohio, 388,000 inv., anlagd 1789. Handel, is. med säd o. boskap. Svinslakterier. Observat.

Cincinnātus, L. Quinct., rom. fälth., berömd för sin dygd, 460 f. K. kons., 458 diktat., 439 åter diktat., undertryckte plebejerna.

Cinerāria, bot. fam. Compositæ halfbuske. C. hybrida, odlas som prydnadsväxt.

cinkadūs, lat., en femma o. en tvåa i tärningsspel; äfven slump, örfil.

Cinn'a, L. Cornel., rom. patric, 87 f. K. konsul, Marins' anhängare, 84 mord. af sina soldater.

Cinnamōmum Blume, Laurineæ, ständ. gröna träd. Af C. aromaticum N. ab Es., i Kina o. Kokinkina, kanelkassia, af C. ceylanicum Breyn, på Ceylon, äkta kanel.

cinnōber, min., svafvelkvicksilfver, kristall, i romboedrar, kochenillröd, Almaden, Idria. Till kvicksilf.-beredn. o. målarfärg.

Cinq-Mars (säng-mār), Henri, marq. de, Ludv. XIII:s gunstl., f. 1620, för sammansvärjn. mot Richelieu afrättad 42.

cinque cento (tjin'kve-tjen'tå), den it. konst- o. litteraturperioden und. 16:e årh.

Cinque ports (singk pårts), sedan Vilh. eröfrarens tid namn på eng. hamnar vid Kanalen.

Cintra, port. st. nära Lissabon, i C.-bergen, 5,918 inv. Kgl. slott. Fördrag 1808.

cippus, rom. milstolpe, minnesstod l. grafvård.

circassienne (-siänn'), fr., ett slags tunnt ylletyg.

Circe, se Kirke.

circen'siska spel, rom. kapplöpningar o. täflingsstrider i cirkus, vid vissa fester, is. glänsande vid Ludi romani i sept.

cirka, lat., omkring, ungefär.

Cirkassien, se Tscherkessien.

cirkel, lat., sluten plan kroklinje, hvars alla pktr ha lika afstånd till en fast pkt i samma plan. Den fasta pktn: medelpkt; afståndet: radie; dubbla radien: diameter; omkretsen: periferi. Den af periferien omslutna ytan är 3,1415926535... (Ludolfska talet l. π) gngr radiens kvadrat.

cirkul|ation, lat., kretslopp, -era, sätta i omlopp, kretsa, -är, cirkelformig; rundskrifvelse.

cirkum|flex, lat., accenttecken för en lång stafvelse (~ l. ). -meridiānhöjd, stjärnhöjd, s. mätes i närh. af meridianen, -polārstjärna, fixstjärna, s. ständigt står öfver synranden.