Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/179

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

coman'cher, indianstam på Texas' prärier.

Comēnius, Joh. Amos, skolm., f. 1592 Mähren, d. 71 Amsterdam s. bisk. för de mähriska bröderna. Skr.: Orbis sensualium pictus (den första barnbilderbok) m. m.

cōmes, lat., följeslagare, hos rom. högre ämbetstitel, und. medelt. grefve.

com'fort, eng., bekvämlighet, trefnad.

Comines (kåmīn), 1) fr. st. vid Lys, 5,750 inv.; 2) belg. st. vid Lys, 5,960 inv. Båda st. smnhänga med haa.

Comines (kåmīn), Philippe de la Clite de, hist. förf., f. 1445 vid C. i Flandern, tjänade und. Karl d. djärfve, sedan und. Ludv. XI, 86 i onåd o. fängelse, återinsatt, d. 09 Argenton. Skr.: Mémoires.

comme il faut (kåmm il få), fr., som det bör vara, mönstergillt.

comi'tia (-tsia), folkförsaml. i forn. Rom, af 3 slag, 1) c. curiata, ursprungl. bestående blott af patricier, 2) c. centuriata, af både patr. o. plebejer, 3) c. tributa, ursprungl. blott plebejer.

comme ci, comme ça, (kåmm si, kåmm sa), så där, si och så.

commis fr., (-mī), handelsbiträde; c. voyageur (-våajaschör), handelsresande.

Comm'odus, L. Aurel., rom. kejs. fr. 180, f. 161, son t. M. Aurelius, vällustig, grym, mörd. 31/12 192.

comm'oner, i England namn på icke adl. person.

commūne bōnum, lat., gemensam tillhörighet.

communiqué (-mynikē), fr., meddelande, (från en regering).

Cōmo, 1) st. i n. Italien, v. C.-sjön, 39,000 inv. 2) C.-sjön, Lagodi C., 153 kv.km., gmflytes af Adda.

Comorīn, Kap, sydspetsen af Hindostan.

Comōro-öarna, afrik. ögrupp i Ind. haf., mel. Madagaskar o. Afrika, 1,972 kv.km., 85,000 inv. Vulkaner. Största ön Comoro.

Compiègne (kångpiänj'), fr. st. vid Oise, 16,503 inv. Slott. Park.

complaisance (kångpläsangs'), fr., artighet, tillmötesgående.

complūvium, lat., i fornrom. hus d. mellersta öppna delen af taket på atrium.

com'po board, (-bård), eng., byggnadsmateriel af trä o. papp i stora, tunna skifvor.

compte (kångt), fr., räkning; c. rendu (rangdy), afslutad räkning, redogörelse.

Comte (kångt), Aug., fr. filos., f. 1798 Montpellier, d. 57 Paris. Grundl. positivismen, s. han förvandlade t. en fantast. religion. Skr.: Cours de philosophie positive, m. m.

comunēros, demokrat, parti i Kastilien 1519/21; sp. polit. parti 1820/23, s. sträfvade eft. jämlikhet.

con amōre, it., med kärlek; c. bocca chiusa (-kiūsa), m. sluten mun; c. brio, eldigt.

Conan Doyle, se Doyle.

Coticepciōn, 1) st. i Chile vid Biobio, 49,351 inv., 2) st. i Uruguay, 6,111 inv., 3) st. i Paraguay, 3,012 inv.

con'cha, lat., musselform. halfkupol.

Concierg|e (kångsiärch'), fr., portvakt, fångvaktare, -erie (-schörī), fängelse, is. ett i Paris.

concīlium, lat., kyrkomöte. Se koncilium.

Con'cord, hst. i New Hampshire vid Merrimac, 19,632 inv.

Condamine (kångdamīn), Charles Marie de la, resande, f. 1701 Paris, d. där 74. Resor i orienten, S. Amerika, Amazonas.

Condé (kång-), fr. st. o. fästn. vid Schelde, 4,960 inv.

Condé (kång-), sidolinje af fr. ätten Bourbon. Stamfar 1) Ludv. I, yngre bror t. Ant. af Navarra o. hugenottanförare, f. 1530, skjuten 69. — Hans son 2) Henr. I, kon. Henr. IV:s stridskamrat, d. 1588. — Hans sonson 3) Ludv. II, den store C., f. 1621, slog span. 43 v. Rocroi, öfvergick t. dessa 52 ss. Mazarins motståndare, lifdömd