lustspelen Fem hundra riksdaler banko o. Symamsellerna m. m.
Crāmer, Joh. Bapt., komp., f. 177, Mannheim, d. 58. Komp. sonater o. etyder.
Cramér, Joh. Niklas, skolman, förf., f. 1812 Visby, d. 93 Sthm. Skr.: Svensk etymologi (39), Sv. rättstafn.-lära m. m.
Crānach, Lukas, eg. Sunder, mål., kopparst. o. xylogr., f. 1472 Kronach, d. 53 Weimar.
Crane (krēn), Walter, eng. mål., f. 1845 Liverpool, har illustrerat sagoböcker samt målat oljefärgstaflor (Venus' födelse m. m.) o. akvareller.
Cranmer (kränn'-), Thom., teol. o. Englds reformator, f. 1489. Som ärkebisk. af Canterbury rådde han Henr. VIII till affall fr. Rom o. öfvers. bibeln 1539 på eng. Und. Edv. VI befäste han reformat., bränd af drottn. Maria 1556.
Crass'us, M. Licinius, rik rom., f. 114 f. K., 70 konsul, 60 med Cæsar o. Pompejus triumvir, stred mot parterna, slagen v. Karrhæ o. därpå mörd. 53.
Crawford (kråförd), 1) Thom., amer. bildh., f. 1813 N. York, d. 57 London. — 2) Franç. Marion, am.-eng. rom.-förf. f. 1854, d. 09.
crayon (krajång'), fr., ritstift, blyertspenna; utkast.
Crébillon (-bijång'), 1) Prosp. Jolyot de, d. ä., dram. förf., f. 1674 Dijon, d. 62 Paris. Skr.: Rhadamiste m. m. — Hans son 2) Claude Prosp. Jol. de, d. y., f. 1707 Paris, d. 77. Skr. slippriga rom. ss. Le sopha m. fl.
Crécy (-sī), fr. st. i Somme vid Maye, 1,564 inv. Sl. 1346.
crēdo, lat., »jag tror», d. apostol. trosbekänn.
creek (krīk), eng., i_N. Amer. namn på bäckar o. åar.
crémaillère (-majär), fr., sågformigt fäst.-verk.
crême (kräm), fr., grädde, kräm; de tbästa af ngt; c. de la crême, högsta societeten.
Cremer, Will. Randal, eng. polit., f. 1838 Fareham, d. 08 London, svarfvare, 85 i parlam., ss. befordrare af fredsrörelsen Nobelpristagare 03.
Crémieux (-miö), Isaac Ad., fr. statsm., f. 1796, jude, 48 justitiemin., stiftade Alliance israélite universelle, fr. 76 senator, d. 80.
cremonesare, se kremonesare.
Cremōna, it. st. i Lombardiet vid Po, 37,963 inv. Violinfabr. Katedr. Bisk.
crēmor tar'tari, lat., renad vinsten.
creneau (-nå), fr., skottglugg.
crêpe, se kräpp.
crescendo, it., tonk., tilltagande i tonstyrka.
Creuse (krös), fr. dep., 5,568 kv.km., 277,831 inv. Hst. Guèret. — C., bifl. till Vienne, 235 km. l.
Creusot, Le (lö kröså), fr. st. i Saône-et-Loire, 30,584 inv. Fabr., stenkol, kanongjuteri, järn- o. stålverk.
Creutz (kröjts), sv.-fin. adlig ätt, 1) Lorens, frih., amiral-general, f. 1615, riksråd 60, sprängdes jämte sitt skepp »Kronan» i luften i sl. vid Öland 76. — 2) Ernst Joh., frih., f. 1675, riksråd 27, afträdde 38, då han afrådde krig med Ryssld, d. 42. — 3) Gust. Filip, gref., diplom., skald, f. 1731 Finld, sv. sändebud i Span. 63, i Frankr. 65, kanslipresid. 83, d. 85. Grundlade den franska smakens välde i vår vitterhet. Skr.: Atis o. Camilla, Sommarqväde, Daphne m. m.
Crewe (krû), eng. st. i Cheshire, 42,074 inv.
crick'et, ett eng. bollspel.
crīmen, lat., brott; c. læsæ majestātis, majestätsbrott.
Cris'palt, topp mel. Uri o. Graubünden, 3,099 m. h.
Cris'pi, Franc., it. statsm., f. 1819 Sicil., advok., und. upploppet 48 krigsmin, på Sicil., 60 administratör und. Garibaldi, 76 kammar-presid., 77 inr.-min., 78 tvungen till afsked gm en bigamiprocess, d. 01 Neapel.
Crispīnus, skomakarnes skyddspatron, påstås ha stulit läder för
