Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/218

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

donātor, lat., gifvare.

Donātus, Aelius, rom. grammat., 4:e årh. e. K. i Rom.

Donau, lat. Danubius, ung. Duna, Europas näst största fl., uppr. i Schwarzwald, utf. med 3 hufvudarmar: Kilia, Sulina, Georgienoska i Svarta hafvet. 2,860 m. l. Omr.: 804,000 kv.km. Blir farbar vid Ulm. Bifl. t h.: Altmühl, Nab, Regen, March, Waag, Teis, Aluta, Seret, Prut: t. v.: Iller, Lech, Isar, Inn, Enns, Drave, Save, Morava, Isker.

Donaufurstendömena, Moldau o. Valakiet; nu Rumänien.

Donau-Main-kanalen, se Ludvigskanalen.

Donaustauf, bai. köping vid Donau, 1,183 inv. Ruiner af borgen Stauf, förstörd af svenskarne 1634.

Donauwörth, bai. st. v. Donau o. Wörnitz. 4,367 inv. 1632 stormadt af Gustaf II Adolf.

Don Benīto, sp. st. vid Guadiana, 16,565 inv.

Don'caster, eng. st. i Yorkshire, 28,927 inv. Hästkapplöpningar.

Donders, Frz Corn., holl. ögonläk., prof. i Utrecht, f. 1818 Tilburg, d. 89 Utrecht, har uppf. prismat. o. cylindr. glasögon; framstående på den fysiol. optikens omr. Skr.: Anomalien der Refrakt. und Akkommodat. des Auges m. m.

Don'dukov-Korsākov, Alex., furste, ry. statsm., f. 1822, 78 gen.-guv. i Bulgarien, 80 i Charkov, 82 ståth. i Kaukasus, d. 93 Petersburg.

Donegal (-gål), irländ. grefsk. i prov. Ulster vid Atlanten, 4,845 kv.km., 173,525 inv. Hst. Lifford.

Dōnets, bifl. till Don t. h. 1,083 km. l.

Don'gola, nub. landsk, på båda sidor om Nilen, ford. själfst. rike, nu egypt. Hst. D. l. Urdu, 10,000 inv. 1884 mahdins uppror.

Donizett'i, Gaët., it. komp., f. 1797 Bergamo, d. sinnessjuk 48. Mest omtyckta operor: Regementets dotter, Kärleksdrycken, Lucrezia Borgia, Lucie.

donjon (dångschång'), i flere våningar kasematterad fästningsbyggnad.

Don Juan (-chuān), »herr Johan», sp. sagohjälte från 14:e årh., ofta dramat. behandl.; numera liktyd. med fruntimmersförförare.

donkey (dånn'ki), eng., åsna, liten hjälpmaskin för lyftkran på fartyg.

donna, it., fru, titel för dam af stånd.

Donner, 1) Jak. Chr., ty. filol., f. 1799 Krefeld, d. 75 Stuttgart, öfvers. klass. förf. — 2) Otto, fin. filol., f. 1835, 75 prof. i Hälsingfors, d. 09. Skr.: Om jämförande språkf. (71), Wörterb. der finn.-ugr. Sprachen (74) m. m.

donnerwetter, ty., »åskväder», brukas som svordom.

Don Quijote (-kichåt), hjälte i Cervantes' roman D. Q.; bild. äfventyrlig svärmare.

dop, kristl. sakrament, hvarigenom nya medl. upptagas; skedde ursprungl. gm neddoppande af hela kroppen i vatten. Jfr baptister.

Dora Bal'tea, bifl. till Po t. v., uppr. på Mont Blanc, utf. vid Crescentino, 150 km. l.

Dora d'Istria, pseud. för Helena Kolzov-Massalski.

Dora Ripāria (Ripaira), bifl. till Po t. v., uppr. på Col d'Abriès, utf. vid Turin. 120 km. l.

Dōrchester, 1) eng. st. vid Frome, 9,458 inv.; ölbryggeri. — 2) st. i New Brunswick, 6,000 inv.

Dordogne (-dånj'), fl. i s.v. Frankrike, uppr. i Auvergne, förenar sig nedanför Bourg med Garonne till Gironde. 490 km. l. — Depart. D. 9,224 kv.km., 452,951 inv. Hst. Périguex.

Dordrecht (Dortrecht), holl. st. vid Merwede, 44,022 inv. Hamn, skeppsvarf.

Doré, Gust., fr. teckn. o. mål., f. 1833 Strassburg, d. 83 Paris. Tekn. fulländn. o. rik fantasi. Illustrerade: Perraults sagor, La Fontaines fabler, Dantes Inferno, bibeln m. m.