Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/266

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

fanti, negerfolk i Öfre Guinea.

fantisēra, öfverlämna sig åt fantasier, yra; tonk., spela endast efter ögonblickets ingifvelser.

fantōm, gr., inbillningsfoster, spöke.

Fanö, dan. ö i Nordsjön. Hafsbad.

Faraday (färr'ädē), Mich., eng. fys. o. kem., f. 1791 Newington, först bokb., 27 prof. i kemi vid Royal instutition, d. 67 Hampton Court. En af världens förnämsta vetenskapskapsmän. Talrika upptäckter: induktionselektriciteten, den s. k. elektrolytiska lagen, ljusets magnetisering m. fl. uppt. inom elektricitetsläran. Förf.

faradisation l. faradism', läk., metoden att vid sjukdomars botande medels elektricitet använda induktions- l. afbruten ström i st. f. galvanisation l. konstant ström. Ben. efter M. Faraday.

fārao, 1) benämn, på fl. bland Egyptens forna kgr; 2) ett slags hasardspel med kort.

fāraokatten, se ichneumon.

Farel', Guillaume, schweiz. teolog, f. 1489 Gap, d. 65 Neuchâtel. Schweiz' reformator.

Farewell (färwell'), Kap, Farvel', Kap, l. Statenhuk, sydligaste spetsen af Grönland.

Fārgus, Fred. J., eng. rom.-förf., pseud. Hugh Conway, f. 1840 Bristol, d. 85 Mentone. Skr.: Called back, Dark days, A family affair m. m.

Farīna, Joh. Maria, tekn., f. 1685 Piemont, d. 66. Grund. 1709 i Köln den än i dag eft. F. benämnda firman för tillverkning af luktvatten (eau de Cologne).

Farinell'i, se Broschi.

Farīni, Carlo Luigi, it. statsm., f. 1812 Russi, 50 sard. undervisn.-min., 59 diktator i Modena o. sedan i Parma o. Romagna, 60 inrik.-min., 62 min.-pres., 63 vansinnig, d. 66. Styrde i Cavours anda.

farīnsocker, se socker.

fariséer (»afsöndrade»), rel.-pol. parti bland judarne. F. sträfvade efter teokratiens återställande o. oafhängighet o. höllo strängt fast vid den mosaiska lagens bokstaf.

farkonst bergsv., ett slags inrättning för personbefordran inom grufvor.

farm, eng., hemman, arrendehemman; i Amerika: landtgård, hvartill inneh. har full äganderätt. -er, förpaktare (arrendator); landtman.

farma|ceut (-sevt'), gr., en som ägnar sig åt apotekaryrket. Farmaceutiska institutet, en i Sthm 1837 inrättad läroanstalt för dem, s. vilja aflägga provisors- o. apotekar-examen. -cī, läran om läkemedels beredn. o. smnsättn. -ko läran om läkemedlens verkan på organismen. -gnosī, läran om drogerna. -kologī, läran om läkemedlen i allmänhet. -kopé, kännedomen om läkemedlens beredning; hos oss: de af medicinalstyrelsen utfärdade o. af konungen påbjudna föreskrifter o. formler för beredandet af läkemedel m. m.; gällande är nu den s. k. Pharmacopæa Suecica, hvars 9:e uppl. (Editio IX) utkom 1908.

fa'rmer, se under farm.

Fārnborough (-börå), st. i eng. grefsk. Hampshire, 11,499 inv. Ex-kejsarinnan Eugenie bor där.

Farnēse, it., furstefam., bland hvars medlemmar må nämn. 1) Alessandro F., ss. påfve Paulus III (se d. o.). — Hans naturl. son 2) Pietro Luigi, erhöll af fadern 1545 hertigd. Parma o. Piacenza; grym o. i högsta grad utsväfvande, föll han för en smnsvärjn. 47. — Dennes sonson 3) Alessandro F., f. 1547, ståthåll, i sp. Nederländerna 78, kufvade Holland, d. 92. — Familjen utdog 1731. — Af den mängd antika s. k. farnesiska konstverk, s. ursprungl. tillhört fam. F. o. förvarats i Palazzo F. i Rom, men af Bourbonerna 1790 flyttats till