fett|lefver, läk., lefver, hvars celler äro fyllda med fettdroppar; större, ifall fettet aflagrats i cellerna, smärre, om cellerna fettdegenererat; den förra sjukdomen lättare att bota än den senare, hkn hör till de farligare lefverlidandena. -sot, läk., sjukdom, s. yttrar sig gm fettaflagr. inom kroppen till följd af för ringa muskel verksamhet o. för fetthaltig, is. stärkelserik föda.
fetva, arab., en muftis betänkande i religionsfrågor.
Feuchtersleben, Ernst v., frih., österr. läkare o. skald, f. 1806 Wien, d. 49 ss. understatssekret. i undervisn.-departem. Skr.: Zur Diätetik der Seele, Gedichte m. m.
feudum (fev'-), medelt.-lat., län, länsgods. Feodāl, s. har afs. på län, läns-.
Feuerbach, Paul Joh. Ans., ty. rättslärd, f. 1775 nära Jena, d. 33 ss. 1:e pres. vid appellationsdomst. i Ansbach. Uppf. af den inom kriminalrätten s. k. afskräckningsteorien. Förf.
feuillants (föjang'), fr., en gren af cisterciensorden, i hvars i Paris belägna kloster en f. benämnd polit. klubb 1790/91 hade sina sammankomster.
Feuillet (föjē), Octave, fr. förf. o. dram., f. 1812 St. Lô, medl. af Fr. akad. d. 90 Paris. Skr.: Le roman d'un jeune homme pauvre (öfvers. på många spr.) samt talr. andra roman., komedier o. lustspel.
feuillette (föjätt'), fr. vinmått (is. f. Bourgognevin) = 135 l.
Feuquières (fökiär), Isaac de Pas, marquis de, fr. diplom, o. krigare, f. omkr. 1620, ambassadör i Sverige 72/82, sed. 85 ambassad, i Spanien, d. 88 Madrid.
Féval, Paul Henri Corent, fr. romanförf., f. 1817 Rennes, d. 87 Paris. Skr.: Les mystères de Londres, Le fils du diable m. m., flere öfvers. på sv.
fez, se fess.
Fezzan, se Fessan.
FF, tonk., förkortn. för fortissimo.
fiaker, fr., hyrvagn, åkardroska.
fiāl, ty., byg., pyramidform., spetsigt litet torn å sträfpelare o. sträfbågar.
fias'ko, it., göra f., fullkomligt misslyckas (is. om teaterförf., skådespelare o. skådespelerskor).
fīat, lat., det må ske. F. justitia, per'eat mundus, rättvisan måste ha sin gång, äfven om världen skulle gå under därigenom.
fiber, lat., muskeltråd, växttråd, tåga.
Fībiger, 1) Jak. Scavenius, dan. militär, f. 1793 nära Fredericia, deltog i fälttåget 49/50, 56 chef för artilleribrig., d. 61. Stora förtjänster om dan. artilleriet. — Dennes brorsdotter 2) Ilia, förf., f. 1817, d. 67. Skr.: Tre dramer, lustsp., dikter m. m. — Hennes kusin 3) Joh. Henr. Tauber, präst o. skald, f. 1821, d. 97. Skr. bibl. läsdramer, dram. Kors og kjärlighed samt antagl. äfven diktcykeln Den evige strid.
fibrīn, kem., ägghvitskroppar, s. gm koagulering i trådform afsöndras från blodet, chylus o. lymfan.
fibrös, lat., trådig.
fībula, lat., spänne, brosch.
Fichte, 1) Joh. Gottl., ty. filos., f. 1762 Rammenau (Oberlausitz), 94 prof. i Jena, 10 i Berlin, d. 14. Skarpsinnig tänkare, oförskräckt fosterlandsvän; har inom filosofiens hist. gjort epok, i det han gm sina skr. Über den Begriff der Wissenschaftslehre (2:a uppl. 98), Grundlage des Naturrechts (96/97), Über die Bestimmung des Menschen (1800) m. fl. följdriktigt genomfört den transcendentala idealismen. — Hans son 2) Imm. Herm., filos., f. 1797 Jena, 36 prof. i Bonn, 42/67 i Tübingen, d. 79 Stuttgart. Skr.: Beiträge zur Charakteristik der neueren Philosophie (2:a uppl. 41; hans hufvudverk) m. m.
Fichtelgebirge, skogbevuxen bergsträcka i n. ö. Baiern, tre olika
