Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/284

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


indelning i vissa fält, s. k. stjärnbilder. I motsats till f. röra sig planeter, kometer o. månar från en stjärnbild till en annan. Eft. deras skenbara glans har man indelat f. i stjärnor af 1:a, 2:a, ända till 16:e storleken; till de 6 första klasserna, hks antal är omkr. 5,000, räknas sådana stjärnor, s. kunna ses med blotta ögat. Antalet af alla synbara f. uppskattas t. flera hundra milj., däraf 18 milj. i vintergatan l. det ljusa bälte, s. går tvärs öfver himlahvalfvet. Afståndet fr. jorden är så stort, att det kunnat bestämmas för endast några få; afstånd. till den oss närmast belägna fixstjärn. är 222,300 gånger så långt s. till solen, från hkn senare himlakropp afståndet till jorden utgör ungefär 15 mill. nymil.

Fizeau (-så), Hippol. Louis, fr. fysik., f. 1819 Paris, d. 96. F. var d. förste, s. bestämde ljusets o. elektricitetens hastighet.

Fjalar, pseud. f. K. L. Östergren.

Fjellstedt, Peter, teol., missionär o. predikant, f. 1802 Sillerud (Värmland), stift. 56 den s. k. Fjellstedtska skolan (sed. 59 i Upps.), d. 81. Skr.: Bibeln med förklaringar (49/55); redig. »Lunds missionstidn.», »Bibelvännen» m. m.

Fjolner, se Fjölne.

fjord, djupt i landet inskjut. hafsvik.

fjäder, mek., namn på elast. förem., ss. böjda remsor af järn, stål, mässing, kautschuks- o. träskifvor m. m., afsedda att åstadkomma rörelse l. spänning, uppbära föremål, förmildra stötar o. s. v.; orn., fåglarnas beklädnad, motsv. däggdjurens hår; gås-, höns- o. mest vildfågels f. anv. till sängkläder; struts-, marabu-, häger-, kolibri-f. o. s. v. färgas o. blekes o. anv. till prydnader l. blommor.

fjädervåg, sådan, där föremåls tyngd uppväges gm motståndet hos en böjd stålfjäder.

fjäll, geogr., i Skandinavien bergsträckor l. enstaka toppar, hka nå öfv. snögränsen.

Fjällbacka, municipalsamh. i Göteb. o. Bohus l.; ansjovissalterier. 632 inv. (08).

fjällgås, orn., se gåssläktet.

fjäll-labb, orn., se labbsläktet.

fjäll-lämmel, zo., se lämmel.

fjäll-piparen, orn., se piparesläktet.

fjällripa, se ripor.

fjällräfven, Vulpes lagopus L., Canidæ;, zo., med små afrundade öron, om vintern ludna trampknölar, svansen mindre än 2/3 af kroppen, färgen om vintern snöhvit, om sommaren svartaktig m. hvita stickelhår på hufvud o. nos; täml. allm. i norra Sverige, 60 cm. l.

fjärd, större, öppen del af insjö l. skärgård.

Fjärdhundra l. F.-land, ett af de tre gamla folkland, s. fordom bildade Uppland.

fjärilar, Lepidoptera, ent., ordning af insekter med sugmun, 4 nästan alltid med vackert färgade fjäll betäckta vingar samt fullständig metamorfos. F. indel, i: 1) dag-f., Diurna, m. i spetsen knapplika pannspröt, stora, breda, med prål. färger tecknade vingar; flyga omkr. om dagen; 2) afton.-f., Crepuscularia, med spolformiga eller tresidigt prismat. spröt, smala, långsträckta vingar; flyga omkr. i skymningen; 3) natt-f., Nocturna, m. jämntjocka, trådlika spröt o. vingarna vågrätt bredvid l. till en del öfver haa, då fjäriln hvilar; flyga omkring under aftnarna l. nätterna.

fjärsing, Trachinus L., Trachinidæ, fisksläkte. Vanl. f., T. draco L., underkäken längre än den öfre, rygg o. sidor grå- l. mörkbruna, m. svarta, blå o. gröna streck, hufvudets sidor gula, med blå, gröna o. blekröda fläckar; lång bakre rygg- o. analfena, stjärtfenan svartbrun; ända t. 40 cm. l. Stinget af främre ryggfenans