Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/30

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
51 [ANC–AND]52
Ancona–Andreaskors

Reorganiserade flottan. — Hans s. 2) Karl Henr., oppositionsledare und. Karl XIV Johan, utarbetade m. J. G. Richert förslag till ny riksd.-ordn., d. 65.

Ancōna, it. st. vid Adriat. haf., 56,835 inv., förd. fästn., citad., 61 it.

Ancre (angkr), baron af Lussigny, marskalk d’, urspr. Concino, fr. Florens, Maria af Medicis gunstl., 1614 minist., 17 störtad o. skjuten.

An'cus Mar'cius, myt, 4:e kon. i Rom, 640/14 f. K.

Andalusien, sp. landskap, det forn. Vandalusia, fl. Guadalquivir. 87,571 kv.km. 3,500,000 inv. Nu 8 prov. Mildt klimat. Vegetat. delvis afrikansk.

Andamānerna, eng. arkipel. i Bengal. viken.

andan'te, it., tonk., »gående», lagom långsamt.

andantīno, it., tonk., något hastigare än andante.

Anderlōni, Pietro, kopparstickare, Milano, f. 1784 nära Brescia, d. 49 nära Milano.

An'dermatt, by i Uri, 800 inv., hospitie 1,440 m. öfver hafvet.

Anderna, se Kordillererna.

An'dersen, Hans Krist., dan. skald, f. 24 1805 Odense, fr. 33 mycket på resor (Italien), bodde till sist i Köpenh., d. 68 75. Utmärkt s. romanförf.: Improvisatoren (35), O. T. (36), Kun en spillemand (37); men störst s. sagoförf.: Efventyr o. historier, öfvers. på en mängd främmande spr.

Anders Persson på Rankhyttan, se Persson.

Andersson, 1) Skinnar Per, se Skinnar Per A. — 2) Nils, mål., f. 1817, d. 65 Vaxholm. — 3) Nils Joh., bot., f. 21, prof. vid Vet. akad., d. 78. Skr.: Lärobok i botanik (51/53) m. m. — 4) Karl Joh. (Charles), afrikaresande, son till den eng. björnjäg. Lloyd, f. 27 Älfdalen, kom 53 till Ngamisjön, upptäckte Okavango 59, d. 67 Ovambo. Skr.: Lake Ngami (55), Notes of travel in South Africa (75).

Anders Suneson, se Suneson.

andfåglar, Lamellirostres, simfågelordn.; honan vårdar vanligen ensam ungarna. Man skiljer mellan Brednäbbade l. Egentliga andfåglar, Anatidæ, och Smalnäbbade andfåglar l. Skrakfåglar, Mergidæ. Till de förre höra gäss, svanar, sötvattensänder o. dykänder, till de senare skrakar.

andning, fysiol., process, hvarigenom vi insupa frisk luft i lungorna o. utstöta förskämd därifrån. A. förmedlas af ett särsk. nervcentrum o. sker därför rytmiskt. Nerverna verka på a:s-musklerna, af hka några utvidga, andra hoptrycka bröstkorgen. Vid dess utvidgn. följa lungorna efter i följd af sin elasticitet; de utvidga sig sål. o. låta luft inströmma, denna kommer inuti lungblåsorna i beröring med ådrorna, afger en del af sitt syre o. upptar kolsyra. A:s förlopp är automatiskt. A:s upphäfvande orsakar död gm brist på syre o. öfvermått af giftigt verkande kolsyra.

Andorr'a, republ. i Spanien på sluttn. af Pyrenéerna. 452 kv.km. 5,231 inv. Befolkn. af katalon. härkomst. Hst. A. 1,000 inv.

Andrassy (andraschi'), Jul., grefve, österr.-ung. statsmin., f. 1823, deltog i revol. 48, lifdömd 50, amnesti 60, österr.-ung. utr.-min. 71, tog afsked 79, d. 90.

Andrēæ, Abr. Angermannus, blef ärkeb. vid Upps. möte 1593, fängslad af hert. Karl 99, d. 1608 s. fånge på Gripsholm.

Andrēæ, Jak., teol., f. 1528 Waiblingen, d. 90 som univ. kansler, Tübingen. Medförf. till Formula concordiæ.

Andrēas II, kon. af Ung. fr. 1205, företog 17 ett följdrikt korståg. Utfärdade 22 »Gyllene bullan», ett slags grundlag, d. 35.

andreas|kors, kors med snedt ställda balkar, -orden, 1:a ryska ord., stiftad af Peter d. st. 1698. 1 klass.