Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/309

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

«Mykologiens grundl.», befordrade F. därjämte kännedomen om lafvarna o. framställde ett nytt naturl. växtsystem. Bland F:s många skr. må nämnas: Observationes mycologicæ (15/18), Scleromycetes Sueciæ exsiccatæ (18/32), Systema mycologicum (21/32), Sveriges ätliga och giftiga svampar (60/66), Lichenographia europæa (31), Flora scanica (35/37), Botaniska utflygter (43/64). — Hans son 2) Teod. (Tore) Magnus, bot., f. 1832 Femsjö, 77/99 bot. prof. i Uppsala. Vetensk. resor till Finnmarken 57, 64, t. Tyskland, Frankrike, Schweiz o. Italien 61/62, Danmark 63, Finland 67/70, Spetsbergen 68, Grönland 71, Finland o. Ryssland 72, Holland 77. Skr.: Lichenes Scandinaviæ (59/65), Lichenographia scandinavica (71/ 74), Grönland, dess natur och inv. (72), Carl von Linné (03) m. m., dessutom redig. «Botan. notiser» (57/58), (65/68). — 3) Bengt Fredr., främst, zool., f. 1799 Hälsingborg, 31 prof. o. intendent vid nat.-hist. riksmus, i Sthm, d. där 39. Skr.: Observationes entomologicæ (24), Ichtyolog. bidrag till Skandinaviens fauna (39) m. m. — 4) Sam. Andreas, teol., f. 67 Linkg, kyrkoh. i Oskars förs. i Sthm 07, har lifligt delt. i h.-stadens religiösa o. kommunala lif och utg. en mängd vetensk. afh. o. upps. — 5) Ellen, Sveriges första kvinnl. fil. d:r, historiker, f. i Törnfall, Kalm. l., 1855, fil. d:r 83, studierektor vid Åhlinska flicksk. i Sthm 90, d. där 1900. Skr.: Erik Oxenstierna (89), Märkvärdiga kvinnor, 2 bd, (89/91), Teckn. ur sv. adelns familjelif i gamla tider (95) m. m.

Fries (fris), Jak. Friedr., ty. filos, f. 1773 Sachsen, 05 prof. i Heidelberg, 16 i Jena, d. där 43. Skr.: Neue oder anthropolog. Kritik der Vernunft (ny uppl. 28/31), 3 bd, System der Logik (3:e uppl. 37) m. m.

Friesen, Sixten Gabr. v., skolm., polit., kommunalm., f. 1847 i Hökhufvud, Sthms l., 77 fil. d:r, 80/91 rektor vid h. reallärov. å Norrmalm i Sthm, sed. 85 med kortare afbrott ledam. af 2:a kam. o. sed. 04 stadsfullmäktiges i Sthm ordf.

Friesendorff (fri-) v., sv., 1705 friherrl., från Westfalen härstam. ätt. — Bland dess medlemmar märkes Fredr. v., frih., ämbetsm., f. 1707, riksråd 61/69, d. 70. Ifrig »hatt».

Friesland (fris-), holl. provins, 3,320 kvkm., 350,744 inv. Hst. Leeuwarden.

Frietzky (frit'sky), Klas de, polit., finansm., f. 1727, tillhörde und. frihetstidens riksdagar mösspartiet o. vid 86 års riksdag »patrioterna», d. 1803.

Frigel, Per, komp., f. 1750 Kalmar, 96/41 mus. akad. sekret., d. 42 Sthm. Komp. orat. Försonaren på Oljeberget.

Frigg, nord. myt., Odins gemål.

Frigga, astron., en af småplaneterna.

frihamn, hamn, hvari varor få tullfritt in- och utföras.

frihandel, se handelsfrihet.

friherre, ty., adl. värdighet närmast eft. grefvevärdigheten och i Sverige införd vid Erik XIV:s kröning 1561.

Frihetstiden, i Sveriges hist. ben. på skedet 1718/72, d. v. s. från Karl XII:s död till revolutionen 72, under hkn tid den egentliga makten fanns hos ständerna.

frihult, se fender.

frikadell'er, fr., ett slags köttbullar.

frikassé, fr., ett slags maträtt af höns l. kalf.

frikonservatīve, ben. på ett 1866 grund. moderat konserv. parti inom preuss. deputer.-kammaren.

friktion, fys., motståndet vid en kropps gnidning mot en annan.

friktionselektricitēt, se elektricitet.

frikår, till egentl. armén ej hörande, för något visst krig uppsatt mindre truppafdeln. af frivillige.