Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/353

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

f. 1537, barnbarnsbarn till Henrik VII, af Edvard VI utsedd till hans efterträdare; 53 mot sin vilja utropad till drottn., måste efter 9 dagars reg. afstå tronen åt Edv. VI:s halfsyster Maria; blef jämte sin gemål Guildford Dudley afrättad 12/2 54. — 2) Thom., eng. lyr. skald, f. 1716, d. 71 ss. prof. i Cambridge. — 3) Geo. Rob., eng. zo., f. 1808, d. 72 London. Skr. ornitolog. arb.

Graz l. Grätz, hst. i Steiermark, vid Mur, 155,000 inv. Slott, univ., domkyrka.

graziōso, it., tonk., behagligt.

great (grēt), eng., stor. G. Britain (-brittn), Stor-Britannien. G. Eastern (-īstörn), »stora östern», den största eng. ångare på 1880-talet.

Grebbestad, municip.-samh. i Göteb. o. Bohus l.; badort. 1,054 inv. (09).

grecism', gr. ordvändning i andra språk.

gredelīn (fr. gris de lin), violett.

greenbacks (grīn-), nord-amer. pappersmynt, så kallade af baksidans gröna färg.

Greenaway (grīnewä), Kate, eng. tecknarinna, f. 1846, d. 01, världsberyktad för sina teckningar ur barnens o. sagans värld.

Greene (grin), Rob., eng. dram. o. skald, f. omkr. 1560, d. 92 London. Shakespeares föregångare.

Greenock (grenn'-), skotsk sjöst. v. Clyde, 66,800 inv. Hamn.

Greenwich (grīnidsch), eng. st. vid Themsen, 9,6 km. fr. London, 95,757 inv. Observat., marinhosp., navigationsskola, park. Gm G. ha engelsmännen dragit första meridianen (17°39'46" ö. l. från Ferro och 2° 10'15" v. l. från Paris).

grefve, ty., adelsvärdigh. mel. furste o. friherre, införd i Sverige 1561.

grefvefäjden, benämn. på den tronstrid, s. efter Fredrik I:s död uppstod i Danm. 1533/36 o. i hkn äfven Sverige deltog; börjades af lübeckarne, har sitt namn efter deras anförare gref. Kristoffer af Oldenburg o. slutade med krossandet af Lübecks handelsvälde o. Krist. III:s befäst. på dan. tronen.

gregorianska tidräkningen, se kalender.

Gregōrius, 16 påfvar; märklig, äro: 1) G. I, d. st., f. omkr. 540, påfve 590/604, höjde den rom. kyrk. anseende o. makt. — 2) G. VII, förut Hildebrand, f. omkr. 1020, påf. 73, införde celibatet, förödmjukade kejs. Henrik IV (Canossa), men blef gm Henrik afsatt 80 o. 84 belägrad i Rom samt nära att bli fången, d. i landsflykt 85 Salerno. Kraftfull o. hänsynslös. — 3) G. IX, förut Ugolino, grefve af Signia, påf. 1227/41, bannlyste Fredrik II två ggr; bek. för sina Decretalia. — 4) G. XVI, förut Capellari, f. 1765, 25 kardinal, 31 påf., till ytterlighet reaktionär, d. 46.

Gregōrius af Tours, fr. bisk. o. hist., f. 539 Auvergne, bisk. i Tours 73, d. 94. Skr.: Hist. francorum (omf. tiden 417/591).

Greifswald, st. i Pommern vid Ryk, 4 km. från dess utlopp i G.-viken, 22,950 inv. Univ. Gam. hansest., från 1631/1815 med undant. af ett par korta mellantid. sv., 1815 preuss.

Greiz, hst. o. residensst. i furstend. Reuss-G. v. Hvita Elster, 22,346 inv. Fabr., 2 slott.

Grekiska arkipelagen, se Egeiska hafvet. Jfr arkipelag.

grekiska elden, en af Kalinikos 668 e. K. uppf. blandn. af nafta, harts, fett, salpeter o. dyl., hkn utkastades gm koppartuber för att tända eld på långt afstånd.

grekiska kyrkan, grek.-kat. kyrk., har sed. 1054, oaktadt flera unionsförsök, särsk. i Florens 1439, varit skild från rom.-kat. Den gr. kyrkan förkastar läran om påfven o. delvis om celibatet samt dogm. om den Hel. andes utgående äfven af sonen (filioque), utdelar nattvarden i båda formerna äfv. åt lekmän, iakttager en strängare