Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/371

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

amt i Norge, 120 m. l. Härlig natur.

hallingen, norsk springdans.

Hallman, 1) Joh. Gustaf, skald, hist. förf., f. omkr; 1701, d. 57 ss. kyrkoh. i Sthm, utg. vittra o. hist. arb. — Hans son 2) Karl Israel, skald, f. 1732, Bellmans sällskapsbroder, d. 1800. Skr. komed. Tillfälle gör tjufven, m. m. — 3) Per Olof, arkit., f. 69 Östergötl., bosatt i Sthm, specialist på stadsplaner.

hallon, se Rubus.

hallrätt, myndigh., som sed. 1739 skulle taga befattn. med åtsk. ärenden rörande fabriker o. manufakturer. Besiktning af varor skedde af en hallmästare, hkn åsatte de felfria varorna en hallstämpel.

Hallsberg, köping o. järnv.-stat. i Örebro l. 1,804 inv. (08).

Hallstahammar, järnbruk i Västmanl. l.

Hallström, 1) Ivar Krist., komp., f. 1826 Sthm, d. där 01, komp.: Hertig Magnus o. sjöjungfrun (67), Den bergtagna (74), Vikingarna (77), Neaga (85) m. fl. operor. 2) Per Aug. Leon., förf., f. 1866 Sthm, först ingenjör, invaldes i Sv. Akad. 08, har i sina berättelser uppträdt mot tidens naturalism.

hallucinatiōner, lat., förnimmels. af i verkligh. ej förhanden varande förem. Ofta vid förgiftn. af narkot. medel o. alkohol samt und. själssjukd.

Halmahēra, se Dschilolo.

Halmstad, st. i Hallands l. vid Nissan o. Katteg., 18,009 inv. (08). Laxfiske, handel, sjöfart. Stadsprivil. 1307. Sl. 1676.

halogēn, gr., se saltbildare.

hals, lat. collum, kroppsdel, s. förbinder hufvudet m. bålen, innehåller 7 halskotor m. deras muskler o. band, matstrupen, luftstrupen, talrika nerver o. kärl.

Hals, Frz, holl. mål., f. 1584 Antwerpen, d. 66 Haarlem.

halsbandshistorien, skandal v. fr. hofvet 1785, gm ett af grefvinnan Lamotte föröfvadt bedrägeri m. ett för drottningen bestämdt halsband, hvarigenom hofvets anseende högligen nedsattes.

halsvener, blodådror på halsen, föra blod fr. hufvudet till hjärtat.

Hal'ys, g. geogr., nu Kisil Irmak.

Ham, Noas yngste son.

Hamadān, pers. st. vid H.-fl., 30,000 inv. Ruiner af Ekbatana.

Hamann, Joh. Geo., ty. filos, förf., «Nordens magus«, f. 1730 Königsberg, d. där 88. Skr.: Sokratische Denkwürdigkeiten m. m.

Hamar, nor. st. vid Mjösen, 6,003 inv.

Hamar stift, stift i Norge, 51,086 kv.km., 227,805 inv. St.: Hamar, Gjövik, Lillehammer, Kongsvinger.

Hamasā, saml. af fornarabiska hjältesånger.

Hambach, by i Rhenpfalz, 2,150 inv. H.-festen 27/5 1832.

hambopolka, dansk., svensk folkdans, hvartill hör, att kavaljeren vid vissa moment lyfter sin dam upp i luften.

Hamburg, ty. fristad vid Elbe o. Alster, 951,120 inv. Hamn, observat., zool. o. bot. trädg., bibliot. Största ty. handeln. Betyd. industri. Jungfernstieg, Lombardbryggan. Lär ha grundlagts af Karl d. st. Fri riksstad 1215. 1883/84 införlifvad med ty. tullföreningen, frihamnen upphäfd.

Hameln, st. i Hannover, vid H.-fl. o. Wesser, 18.965 inv. Till H. knyter sig sagan om råttfångaren från H.

Hamerling, Rob., österr. ep. o. lyr. skald, f. 1830, d. 89. Skr.: Ahasverus in Rom (13:e uppl. 81), Aspasia (75) m. m.

Hamil'kar, namn på flere kartag. fälth., is. Hannibals far H. Barkas, som stred i Sicil. o. Span., föll mot vettonerna 228 f. K.

Hamilton (häm-'), 1) st. i skot. grefsk. Lanark vid Avon o. Clyde, 32,775 inv. Slott. — 2) St. i v. Canada vid Ontario, 52,550 inv.