Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/386

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

röstens sparande, varmt om halsen, Emsvatten.

Hesi'odos, gr. skald fr. 8:e årh. f. K., stod i spetsen för d. boiotiska sångskolan. Skr. Theogonia m. m.

hesitēra, fr., tveka.

hesperīderna, gr. myt., jämte Ladon väktarinnor för Heras gyllene äpplen.

Hesperis, se nattviol.

Hes'peros, aftonstjärna, planeten Venus.

hessare, german, folkstam i nuv. Hessen, smnsmälte senare m. franker o. sachsare.

Hessen (före 1866 H.-Darmstadt), ty. storhertigd. 7,680 kv.km., 1,209,000 inv. 2 prov.: Starkenburg o. Rhen-Hessen s. om Main samt Ober-Hessen omslutet af Preuss. Berg: Vogelsberg, Odenwald. Fl.: Rhen, Main, Lahn, Fulda. Hst.: Darmstadt. Öfr. st.: Bingen, Mainz, Worms. -Homburg, ford. landtgrefsk., sed. 1866 delar af Hessen-Nassau och Rhen-prov. -Kassel, ford. kurfurstend., sed. 1866 del af preuss. prov. Hessen-Nassau. -Nassau, preuss. prov., omfattar det forn. kurfurstend. H.-Kassel, hertigd. Nassau, landtgrefsk. H.-Homburg, den fria st. Frankfurt a. M., små delar af Baiern o. H.-Darmstadt, 15,699 kv.km., 2 mill. inv. Hst.: Kassel.

Hessenstein, Fredr. Vilh. o. Karl Edv. v., grefvar, söner till sv. kon. Fredr. I o. hans älskarinna Hedv. Taube, den förre f. 1735, d. 08, ss. general, den senare f. 38, d. 69 ss. gen.-löjt.

Hesse-Wartegg, Ernst, österr. resande o. förf., f. 51 Wien, skr. Päriefahrten (78), Nordamerika (2:a uppl. 87), m. m.

Hesti'a, lat. Vesta, gr. o. rom. myt., d. husl. härdens gudinna.

hetero|dox, gr., afvikande fr. den antagna kyrkoläran; irrlärig. Mots. ortodox. -gēn, gr., olikartad. Mots. homogen. -morf, gr., kallas kropp, s. med samma kem. smnsättn. kristalliserar i olika former.

hetmān, namn på kosackernas höfding.

hetshunger, våldsamt behof af föda; eft. lång fasta, und. konvalescens, vid magkatarr, vissa själssjukdomar etc.

Hettner, Herman., ty. konst- o. lit.-hist., f. 1821 Leisersdorf. d. 82 ss. prof. Dresden. Skr.: Litteraturgesch. des 18:ten Jahrh. m. m.

hetärer, gr., fala tärnor, s. i forna Grekld idkade fritt umgänge med männen.

Hetäria, heml. nygrek. förbund, till befrielse från turk. välde 1795/21.

Heuglin (hög-), Theod. v., ty. afrikares., f. 1824 Hirschlanden, 50 i Egypt., 60/61 i inre Afr., 74 vid Röda hafvet, d. 76 Stuttgart. Förf.

heureka (hev'-), gr., »jag har funnit det», utropade Arkimedes, när han upptäckt den hydrostat. lagen.

Heurlīn (hör-), Kristof. Isak, polit., f. 1786, 38 bisk. i Visby, tog afsked fr. biskopsämb. 40, statsr. 42/44, kyrkoh. i Karlshamn 46, bisk. i Växjö 47/60, d. där 60. Framstående riksdagsman.

H. Exc, förk. för Hans excellens.

hexa|ndrīa, bot., 6:e klassen af Linnés sexualsyst., till hkn höra växter, hks blommor ha 6 fria, lika långa ståndare. -ēder, gr., kub, tärning. -ēmeron, gr., sexdagsarbete (världens skapelse). -gon, gr., regelb. 6-hörning. -kord, gr., skala m. 6 toner.

hexa'meter, gr., episk 6-fot. vers; de 4 första fötterna daktyler l. spondéer, d. 5:e daktyl, d. 6:e spondé l. troké.

hexaplā, gr., verk på 6 spr., tit. på ett bibelverk af Origines.

Heyne, Christ. Gottl., ty. filol., f. 1729, d. 12 ss. prof. i Göttingen. Förträffl. uppl. af klassiker.

Heyse, 1) Joh. Christ. Aug., ty. grammat., f. 1764, d. 29 Magdeburg. Skr. grammat., lexikon. — Hans sonson 2) Paul Joh.,