betäcktes af mäktiga islager. Flyttblockens period.
Istmos, gr., näs, is. det vid Korint.
Ist'rien, österr. markgrefsk. vid Adriat. h., 4,954 kv.km., 345,050 inv. Bergig halfö. Näringar: fiske, silkesodl. Polit. indeln.: 6 distrikt. St. Pola, f. d. hst.
I'taka, nu Tiaki, gr.-jon. ö, 93 kv.km., 11,404 inv. Hst. Vaty, Hufvudprod. vin.
itakolumīt, min., hufvudstenarten vid Itakolumi i Brasil., liknar sandsten, består af kvartskorn förenade gm talk l. klorit.
Italien, Italia, kon.-rike, den mellersta af de 3 syd.-europ. halföarna, 286,682 kv.km., 33,5 milj. inv. Skiljes i norr gm alperna fr. Mel-Europa. Berg: Alp., Apennin. Toppar: Cimona, Castria, Vettore, Gran Sasso, Volure, Gargano, Vesuvius, Etna. Floder: Po, Ticino, Adda, Oglio, Adige, Brenta, Piave, Tagliamento, Trebbia, Arno, Tiber, Garigliano, Ofanto, Pescara. Sjöar: Lago maggiore, Lago di Como, Iseo, Garda, Bolsena, Fucino. Öar: Elba, Sardinien, Sicilien, Lipariska, Egadiska ö., Pantellaria, Ustica, Ischia, Capri, Giglio. Vikar: Genua, Neapel, Salerno, Policastro, Squillace, Taranto, Manfredonia, Venezia, Cagliari, Oristano. Prod.: silke, olja, vin, sydfrukter, svafvel, marmor, glasvaror, korallarb., stråflätn.-varor, konstsaker. Hufvudnär.: landtbruk. Relig.: rom.-katolsk. Polit. indeln.: 16 landskap o. 69 prov. Hst.: Rom. Öfr. städer: Neapel, Milano, Turin, Palermo, Genua, Florens, Venezia, Messina, Bologna, Catania, Livorno, Ferrara, Padua, Verona, Lucca, Alessandria, Brescia, Bari, Modena, Pisa, Ancona, Parma, Bergamo, Vicenza, Reggio, Cagliari, Acireale, Trapani, Piacenza, Taranto, Barletta, Castellamare, Cremona, Salerno, Pavia, Vercelli, Mantua, Como, Bisceglie m. fl. J.: 16,726 km., T. 49,921 km. Telef.: 144 mill. samtal. Armé: 3,401,000 man. Flotta: 298 skepp m. 1,973 kanoner och 97,173 man. Hist.: I. i forntiden medelpktn för det rom. väldet, senare eröfr. af german, folk, s. där grundade flere riken, ex. östgoter och longobarder. Karl d. st. förenade öfre Italien m. frank. riket; det öfriga landet sönderföll i flera smärre stater. Under ty. kejs. Otto I förenades äfven mellersta I. m. Tyskld. Nedre I. inkräktades af arab. och grek. Under Otto II, III o. Henr. II utvidgades o. befästes ty. väldet i I. Und. 10:e o. 11:e årh. upprättades Normand, riket i nedre I.; grekerna fördrefvos. 1130 förenades samtl. normand. stater i nedre I. und. Roger I, s. kallade sig kon. af Sicilien. 1190 föll normand. riket gm giftermål till Tyskld. l 12:e årh. bildades kyrkostaten af påfvarne. Senare uppstodo på halfön 4 större stater: Neapel, Milano, Florens, Venezia. Inre strider. 1736 blef infanten Karl af Spanien kon. af Neapel o. Sicil. Österr. väldet utbreddes i öfre I., hertigd. Toscana, Parma, Modena, Piacenza uppstodo. I slutet af 18:e årh. förvandlades de ital. staterna till republ.: cisalpinska, romerska, liguriska, parthenopeiska republ. 1802 blef cisalpin. republ. und. Napol. ss. konsul ital. republ., 05 blef denna republ. und. Napol. ss. kejsare kon.-rike. 05 förenades Venezia, Istrien o. Dalmatien m. ital. kon.-riket; senare tillkommo Guastalla, Ligurien, Parma, Piacenza. 06 upprättades kon.-riket Neapel und. fr. öfverhöghet, gm freden i Wien kom s. Tyrolen till ital. kon.-riket, und. det Istrien o. Dalmat, smnslogos m. kon.-riket Illyrien. 14 föll det fr. väldet uti I. Österr. grep Lombardiet, Venezia och Genua tillföllo kon-riket Sardidinien. Kyrkostaten återställdes. 49 Viktor Emanuel II kon. af
