Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/463

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

klyfvare, 3-kant. segel på bogsprötet.

klys, rör i ett fartygs bog, gm hkt ankarkettingen löper.

klysopomp', gr., med pumpverk försedd spruta, m. hkn man själf kan gifva sig lavemang.

klystīr, gr., se lavemang.

Klytaimnes'tra, lat. Clytæmnestra, Agamemnons gemål o. mörderska, själf mördad af sin son Orestes.

klådran, se taltrasten.

Klädesholmen, kapell i Göteb. o. Boh. l., municip.-samh.

klärobskyr, se claireobskur.

klöfver, Trifolium Tourn, Papilionaceæ. Flera arter, röd, alsike-, hvit-k., viktiga foderväxter.

knallgas, blandn. af 2 vol. väte o. 1 vol. syre, förbrinner und. stark explos. o. värmeutveckl.

knallpreparat. Det viktigaste af dessa är knallkvicksilfver, s, framställes gm att lösa kvicksilf. i salpetersyra o. alkoh., består af hvita, gmskinl. kristallnålar, som vid upphettn. till 186° explodera m. stark knall. Användes i sprängsatser o. d. Knallsilfver erhålles på analogt sätt o. exploderar ännu lättare.

knape, ty., und. medeltiden en riddares tjänare.

knaster, sp-, ett slags röktobak.

kneippmetoden, en eft. den ty. vattenläk. Sebastian Kneipp, f. 1821, d. 97, uppkallad vattenkurmetod, s. hufvudsakl. består däri, att patienten går barfota i fuktigt gräs.

Kneller, Gottfr., ty.-eng. portr.-mål., f. 1646 Lübeck, sed. 74 i Lond., Karl II:s hofmål., 15 baronet, d. 23 London. Förnämsta arb.: Hampton Court beauties.

knjas (oriktigt knas), i Ryssland högre adelsman.

Knidos, g. geogr., dorisk koloni i M. Asien.

Knigge, Ad., frih., ty. förf., f. 1752 Bredenbeck, d. 96 Bremen. Skr.: Ueber d. Umgang mit Menschen m. m.

knight (najt), eng., riddare.

Kniphausen, Dodo v., furste, fälth., f. 1582, 29 i sv. tjänst, afgjorde segern vid Lützen 32, fältmarskalk 33, stupade 36 vid Haselünne.

Knipperdollinck (Knipperdolling), Bernt, en af vederdöparnes hufvudmän i Münster, und. Joh. af Leiden skarp rättare, 1536 afrättad.

knittelvers, konstlösa, parvis rimmande verser.

knop, holl., sjömansknut; 1 sjömil (1,855 meter).

knoppern, galläpplen, s. uppstå gm en insekts (Cynips calicis Burgsd.) sting på ekollonskålarna, fr. Ungarn o. Levanten. Anv. t. garfn. o. färgn.

Knorring, Sofia Margar. v., rom.-förf., f. Zelow 1797, 20 gift med frih. L. S. v. K., d. 48. Skr.: Cousinerna (34), Vännerna (35), Qvinnorna (36) m. m.

Knowles (nåels), Jam. Sheridan, eng. dram. o. nov.-förf., f. 1784 Cork, d. 62 Torquay.

knownothings (nånöth'ings), eng., »intet vetande», parti i N.-Amer. 1854/61, s. ville inskränka invandringen o. upphäfva de invandrades inflytande. Existerar ännu till namnet.

Knox (nåcks), John, Skotlds reformator, f. 1505 Gifford, d. 72. Införde presbyterialkyrk. i Skotld, utöfvade stort inflyt. ss. talare.

knut, före 1863 straffredskap i Ryssld, bestod af en af läderremmar flätad piska.

Knut, dan. furstar, 1) K. d. st., son af Sven Tveskägg, f. 995, 16 kon. i Engld, 18 1. 19 i Danm., eröfr. Norge 28/30, stadsfäste kristendomen i Danmark, d. 35 Shaftesbury. — 2) K. d. hel., son af Sven Estridsson, kon. 1080, ifrig kristen, dräpt 86, kanoniserad 01. — 3) K. Lavard, son af Erik Ejegod, f. 1091, 15 hert. i Sönderjylland, 29 obotriternas furste, mörd. 31, kanoniserad 69. — 4) K. Magnusson, kon., son af Magnus Nilsson, kon. i Jylland