Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/501

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

vid månsken, Brinnande ångbåt m. fl. taflor i Nationalmuseum.

Larsson, 1) Karl, genremål., tecknare, f., 1853 Sthm, fl. konstresor t. Paris. Illustr. t. Andersens sagor, Wallins Dödens engel, Fru Lenngrens Skaldeförsök m. m. Berömda fresker i nationalmuseum. Framstående friluftsmålare. — 2) Liss Olof, riksdagsm., f. 1838 i Dalarna, ledarn, af 2:a kam. 69/90, där han hade stort infl. på landtmannapartiet, d. Västannor 96. — 3) Hans, filosof, förf., f. 1862 Skåne, sed. 01 prof. i teor. filosofi i Lund. Skr.: Studier o. meditationer (99), Poesiens logik (99), hist. o. psykol. lärob. m. m.

larv, lat., zo., den form, hvari insekter m. fullständ. förvandl. befinna sig närmast eft. deras utkläckn. ur ägget.

Larvik, se Laurvik.

laryngīt, gr., läk., inflamm. i struphufvudet.

laryngo|ftīsis, gr, läk., struplungsot, på lungsot beroende sårbildn. i struphufv. -skōp, instr. för undersökn. af strupens inre delar; anv. först 1854 af sånglär. Garcia. -tomī, öppnandet af struphufvudet.

la'rynx, gr., struphufvud.

lasarett, sjukhus.

Las Casas, Bart. de, sp. andl., »Västindiens apost.», f. 1474 Sevilla, 2 resor t. Amerika, sökte lindra indianernas träldom, men bidrog därigm t. negerslafveriets inför. i Amer., bisk. i Chiapas, d. 66 Madrid. Förf.

Las Cases (-kās), Emm. Aug. Dieudonné de, gref., fr. förf., Nap. I:s förtrogne, f. 1766, emigr. 91, åter t. Frankr. 99, följde Nap. t. S:t Helena 15, förvisad därifrån 16, d. 42. Skr. dagboksant. und. vistelsen på S:t Helena.

Lasch, Karl Joh., ty. mål. i Düsseldorf, f. 1822 Leipzig.

lasciāte ogni speranza voi ch'entrāte (laschiäte onji-), it., låten allt hopp fara, I som inträden här! (Dantes Inferno).

lasēra, öfverdraga m. ett gmskinl. färglager.

laskārer, asiat. matroser på eng. ostindiefarare.

Las'karis, 1) Konstant., fr. Bitynien, d. eft. 1500. Lät 1476 i Ital. trycka d. 1:a grek. gram. — Hans bror 2) Andreas Janos, d. 1535 Rom. Stora förtjänster om gr. lit. ss. utg. o. kommentator.

Lasker, Edu., ty. polit., f. 1829 Posen, 58 assessor i Berlin, 65 deput. i preuss. landtdagen, sed. 67 i riksdag., en af nat.-liberala partiets stiftare, slöt sig 81 till secessionisterna, d. 84 New York.

Lassa, se Lha-sa.

Lassalle (-sall), Ferd., ty. socialdemokrat, f. 1825 Breslau, grund. 63 d. allm. arbetarefören. i Tyskld, d. i duell 64 Genève. Talr. skr.

Lasse Lūcidor, pseud. för Johansson, Lars (se d. o.).

Lassen, 1) Kristian, nor.-ty. filol., f. 1800 Bergen, d. 76 ss. prof. i Bonn. Sanskritist. Skr.: Indische Alterthumskunde m. m. — 2) Eduard, dan. komp., f. 1830 Köpenh., sed. 61 kapellmäst. i Weimar, d. 04. Skr. operor, mus. t. Faust o. fl. dramer.

Lasso, Orlando di, berömd komp. af nederl. skol., f. 1520 Mons, d. 94 München. Näst Palestrina 1500-talets förnämste tonsättare. Skr. öfv. 2,000 verk.

lasso, sp., kastlina m. rännsnara.

Lasson, Peter Karl, nor. jur., f. 1798, justitiarius i Höjesteret 55, d 73. Alsterrik förf.

las'ting, eng., »varaktig», tjock ylleatlas af hård kamull, anv. till möbeltyg, skodon m. m.

last, not least (-nått līst), eng. ordspr.: sist, men icke sämst.

lasūrfärg, färgämnet ur lasurstenen, ultramarin.

lasūrsten, se lapis.

Latakiēh, turk. st. i vilajet. Beirut, vid Medelh., omkr. 25,000 inv. Hamn.

La Téne (-tän), eg. grundt ställe; pålbyggnad från järnåldern i