Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
95 [ASK–ASS]96
Ask-onsdag–Assistans

myt., Apollons son, läkekonstens gud, död. af Zeus’ blixt.

ask-onsdag, fastans början, då katol. beströ sig med vigd aska.

Askungen, se Cendrillon.

Aslög, se Åslög.

Asmanshausen, by i Hess.-Nassau, 1,022 inv. Vin.

Asmōdi (Asmodeus), ond ande dödade enl. Tobie bok Saras 7 män; äktenskapsdjäfvul.

Asnières (aniǟr), fr. stad vid Seine, 13,336 inv. Vattensport.

à son aise (a sonnǟs), fr. i godt mak.

Asov’, ry. st. vid Asovska sjön, 25,124 inv.

Asovska sjön, vik af Svarta haf., 37,496 kv.km.

asp, Populus tremula L., Salicineæ, träd i Europa, n. Asien, N. Amer., löf till foder, virke till tändstickor.

Aspar'agus, bot., sparris.

Aspāsia, snillrik, skön grekinna, Perikles’ maka, oriktigt ansedd s. hetär. Efter Perikles’ död gift m. Lysikles.

Aspe (asp), fr., dal i Pyrenéerna.

aspekt', utsikt; en planets ställning i förh. till en annan.

asper, litet silf.-mynt i Orient., 11201100 af en piaster.

As'pern, by nära Wien vid Donau. Sl. 21225 1809.

Asper'ula L., Rubiaceæ; af A. odorata, välluktande, krydda t. vin (tyskarnes »Maitrank»); af A. tinctoria, färgämne.

aspic', fr., kall, med gelé omgifven kötträtt.

Aspīdium Sw., ormbunke, Polypodiaceæ; af roten medel mot mask.

Aspinwall (-wå̄l), se Colon.

aspir|ant, lat., tjänstsökande. -at, m. h-ljud uttalad bokst. -ator, app. till uppsugn. af gaser o. framkallande af en stark luftström. -era, söka, eftersträfva; språkv., uttala bokst. med h-ljud.

aspirīn, farm., salicylättiksyreeter, mot ledgångs- o. muskelreumat. samt hufvudvärk.

Asplången, sjö i Östergötl.

Aspromon'te, it. bergskedja, högsta topp Monte Alto, 1,964 m.

Aspropōtamo, gr. flod, se Akeloos.

Asquit (äss'kith), Herbert Henry, eng. statsm., f. 1852 Morley, 90/95 inr.-min., 09 prem.-min.

ass, se as.

ass, tonk., ♭ för a.; ass dur, tonart m. fyra ♭.; ass moll, tonart m. sju ♭.

assagaj', kastspjut m. förgiftad järnspets, hottentotters, kaffrers förnämsta vapen.

assāi, it., tonk., nog; ganska, tämligen.

Ass'am, ford. kon.-rike, eng. prov. i O. Ind., 145,666 kv. km., 5,841,878 inv. Hfl.: Brahmaputra, hst. Gauhati.

assassīner, arab., polit.-relig. mohammed. sekt, 1090 stift, af Hassan ibn Sabbah, ägde borgar i Pers. o. Syrien, bekämpade både mohammedanerna o. korsfararne; deras öfverhufvud, »den gamle fr. berget», fordrade obetingad lydn. o. mord på ordens alla fiender; 1256 utrotad af mongolerna.

assekurans', medelt. lat., försäkr. mot olycksfall.

assemblée (-sangblē), fr., församl.; a. nationale (-nall'), nationalförsamling.

Asser, son till Jakob, stamfar för en af de 12 israelit, stammarna.

assess'or, lat. förr bisittare i hofrätt; 1910 afskaffade.

Assien'to, sp., fördrag, is. det, hvarigm Spanien 1713 beviljade Engld ensam rätt till negerexport.

assiett (aschätt'), fr., litet fat.

assignāter, fr. pappersmynt 1790 o. under revolut. Afskaffade gm utfärdande till för stort belopp (45,578 mill. francs).

assign|ation, lat., anvisning, -era, anvisa.

assimilation, lat., 1) fysiol., näringsämnenas förvandl. i djurkroppen; 2) språkv., en konsonants förvandl. till likhet m. en efterföljande, t. ex. stanna af stadna, it. cattivo af lat. captivus.

assisdomstol, fr., kriminaldomst.

Assisi, it. st., 17,378 inv., kloster.

assist|ans', lat., hjälp, pantlånekontor. -ent, biträde, -era, hjälpa, is. fartyg.