Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/523

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

antikv.-koll. 72, d. 77. Skr.: Rerum suecicarum hist. (54), Synopsis juris suiogoth. (48, 53, 73), m. m.

Locke (låck), John, ber. eng. filos., f. 1632 Somerset, måste tillika m. sin gynnare, gref. Shaftesbury, gå i landsflykt, återvände m. Vilh. af Oranien o. inträdde åter i statens tjänst, d. 04 Oates. Ngra medfödda idéer finnas ej, källan f. våra begrepp är att söka ant. i sinnlig förnimmelse (sensation) l. ock i reflexion. L. förkastar allt vetande, s. ej hvilar på erfarenhet o. induktion. Hans förnämsta arb. är Essay concerning the human understanding (90).

Lockhart, John Gibson, skotsk förf., f. 1794, gifte s. med Walt. Scotts äldsta dotter. Utg. »Quarterly review» 26/53, d. 54. Skr. biogr. öf. Scott o. Burns, roman. m. m.

lock-out (-aut'), eng., smnslutning mel. arbetsgifvare f. att gm arbetsinställelse tvinga arbetarne att nedsätta sina fordringar.

Lockyer (låck'ier), Jos. Norm., eng. astrofysik., f. 1836 Rugby. Grundl. undersökn. rör. spektroskopien, uppt. metod. att vid hvad tid som helst medels spektroskop. iakttaga protuberanserna i solkanten. Förf.

locus, lat., ort, ställe. Lo'co citāto, på anfördt ställe. Loco sigilli (abbr. L. S.), i st. f. sigill.

lod, sjö., vid lina fäst, olikart. appar. f. uppmätande af vattnets djup o. bottnens beskaffenh.; vikt, i äldre sv. viktsyst. = 1/32 skålpund = 4 kvintin = 13,3 gram; för ädla metaller = 1/16 lödig mark, o. äfv. probervikt f. arbetadt silfvers finhet (lödighet), så att t. ex. 12-lödigt silfver inneh. 12/16 finsilfver o. 4/16 annan, oädel metall, 1 sdnt l. = 18 grän; tekn., se lödning.

Lōdi, it. st. vid Adda, 27,811 inv. Slag 10/5 1796.

lodjuret, Felis lynx L., Feræ. 3 varietet.: 1) kattlo, F. cervaria Temminck, har på ryggen 3 långsgående svarta ränder o. nästan halfva svansen svart, 2) varglo, F. virgata Nilsson, har längs ryggen 2 tätt stående, smala streck, svansens yttre två femtedel. svart, o. 3) räflon, F. lynx L., har inga fläckar l. streck, svansens yttre tredjedel svart; förekom. sparsamt i största delen af Sverige, i Norge, Schweiz, ö. Europa o. Sibirien.

Lodoicēa Labill., Palmæ. L. sechellearum, palmart på Seychellerna, har de största (ända t. 20 kg. vägande) frukter af alla träd på jorden.

Lodz, ry.-polsk st., huf.-ort f. Polens väfnadsindustri, 352,000 inv. Fabr., hand.

Loenbom (lön-), Sam., hist. samlare, f. 1725 Östergötl., d. 76 Sthm. Utg. Handl. t k. Carl XI:s hist., Hist. märkvärdigheter m. m.

Lofoten, nor. ögrupp i Nordlands amt. Störst Öst-Vågö, 541,5 kv.-km. Febr.-april torskfiske.

lofva, vrida förskeppet närmare vinden und. segling.

Lofö, ö i Mälaren.

logaritm', gr., mat., den exponent, hvartill ett visst tal (basen) skall upphöjas f. att gifva ett annat tal. Vanligaste l.-system, är det m. 10 t. bas, hvartill de första tab. 1617 uträknades af H. Briggs (se d. o.).

Logau, Friedr. v., frih., ty. skald, f. 1605 Schlesien, d. 55 Liegnitz. Skr.: Sinngedichte m. m.

log|e (låsch), fr., afskildt rum; afd. af ordenssällsk. o. plats f. dess smnkomster. -ment', bostad, kasernrum, gemensam sofsal. -era, bo, vistas; bo inhyses. -is (låschī), bostad.

logg, eng., sjö., instr. f. uppmätn. af fartygs hastighet.

logg'ert, holl., 2- l. 3-mastadt mindre fartyg m. sneda råsegel.

loggia (lådd'scha), it., åt ena sidan öppen pelare l. hvalfgång.

logīk, gr., vetensk. om lagarna f. tänka't o. deras användn.; hvad