Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/552

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

90 g. m. kon. Fredr. VI af Danm., d. 52. — 3) M. I. Tudor, dotter t. Henr. VIII af Engld o. Katar. af Aragonien, f. 1516, drottn. af Engld 53, sökte m. våld återställa kat. läran, 54 g. m. Filip II af Span., d. 58. — 4) M. II Stuart, dott. t. Jakob II, f. 1662, 77 g. m. Vilh. III af Oranien, 89 drottn. af Engld, d. 94. — 5) M. af Medici, dott. t. Frans II af Toscana, f. 1573, g. 1600 m. Henr. IV af Frankr., ef t. hans mord 10 reg., 31 stört, af Richelieu, d. 42. — 6) Maria Teresia, dott. t. Filip IV af Span., f. 1638, 90 g. m. Ludv. XIV, d. 83. — 7) Maria Leczinska, dott. t. kon. Stanisl. Leczinski, f. 1703, 25 g. m. Ludv. XV, d. 68. — M. Antoinette, dott. t. Frans I af Österr. o. Maria Teresia, f. 1755, 70 g. m. Ludv. XVI af Frankr., fängsl. 92, giljot. 93. — 9) Maria Lovisa, dotter till Frans II af Österr., f. 1791, 10 g. m. kejs. Napol. I, 16 hert. af Parma, 22 g. m. grefve Neipperg o. 29 m. gref. de Bombelles, d. 47. — 10) Maria II da Gloria, dotter till Pedro I af Brasil., f. 1819, 26 drottn. i Portugul, reg. 34, 35 g. m. August af Leuchtenberg, 36 g. m. Ferdinand af Sachsen-Koburg, d. 53. — 11) M. Feodorovna, egentl. M. Sofia Pr:a Dagmar, dott. t . Krist. IX af Danm., f. 1847, 66 g. m. kejs. Alex. III af Ryssld. — 12) M. Stuart, dott. t. Jak. V af Skottld, f. 1542, drottn. af Skottld 43, 58 g. m, Frans II af Frankr., 60 änka, återvände 61 t. Skottld, 65 g. m. Henry Darnley, hkn hon 67 lät mörda, s. å. g. m. mördaren Bothwell o. tillfångatagen af adeln, afsade sig kronan, flydde 68 t. Engld, inspärrad ss. eng. kronpretendent, afrättad 87 Fotheringay. — 13) M. Teresia, dott. t. österr. kejs. Karl VI, f. 1717, 36 g. m. Frans Stefan af Lothringen, vid faderns död 40 kejs. af Österr. samt drottn. af Ungarn o. Böhmen, förlorade 48 Schlesien, antog 65 sonen Josef II t. medreg., d. 80.

mariage (-āsch), fr., äktenskap; ett slags kortspel.

Mariager, dan. st. på Nörrejylland v. M.-fjorden, 914 inv.

mariāner, medlemmar af ty. ordens frivilliga sjukvårdsförening.

Marianerna l. Ladronerna, utom Guam ty. ögrupp i Stilla haf., n. om Karolinerna, 626 kv.km., 2,400 inv. Religion. kristen; korallfiske. Hst. Agaña på ön Guajan. Uppt. 1521; 1668 sp.

Maria-Teresiaorden, österr. militärorden, stift. 1757; 3 klasser.

Maribo l. Mariebo, dan. st. på Låland v. M.-sj., 3,838 inv.

Marieberg, statsegendom i Sthm, t. 1778 porslinsbruk, t. 1811 styckgjuteri, 1817/84 högre artilleriläroverk; 1876 anlades ammunitionsfabriken; 85 förlades d. v. trängbataljonen t. M.; nu fälttelegrafkårens kasern.

Mariefred, st. i Söderml. l. v. Mälaren, 1,230 inv. 08. Priv. 1605. I närh. Gripsholms slott.

Marie-Galante (marī-galangt'), fr. ö bl. de små Antillerna nära Guadeloupe, 149 kv.km., 15,181 inv.

Mariehamn, st. på Åland, 600 inv. (svenskar). Priv. 1861.

Marienbad, böhm. st. o. badort, s. v. om Karlsbad, 4,588 inv.

marienglas, se gips.

Marienlyst, dan. badort nära Helsingör. Ford. lustslott.

Marienwerder, preuss. reg.-område i W.-Preussen, 17,556 kvkm., 897,666 inv. Hst. M., nära Weichseln, 8,300 inv.

Mariestad, residensst. i Skarab. l. vid Tidans utl. i Vänern, 4,313 inv. (08). Priv. 1583.

Mari Mihi, pseud. f. K. G. O. E. Lindqvist.

marīn, fr., en stats samtl. sjöväsen is. det militära.

marin|ād, fr., ett sl. vätska f. konserver. af kött o. fisk. -era, inlägga kött o. fisk i saltlake o. d.

Marīni, Gianbatt., it. skald, f. 1569 Neapel, d. där 25; upphofsm. till den efter M. uppkallade gm