Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/569

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

prov.; 72, 76 storvesir, 67 afsatt o. landsförv., 78 benåd., 81 dömd till död. för delaktighet i Abd-ul-Asis' mord, benåd. m. landsfövisn., d. 84 Arabien.

midī, fr., middag; söder. — Canal du (dy) m. = Languedoc-kanalen.Pic du M., topp på Pyrenéerna, 2,885 m. h.

midinaīter, ford. nomad, folk i n. Arabien.

midnattspunkt, meridianens norra skärningspkt m. horisonten.

midshipman (midd'schip-), eng. o. n.-amer. sjökadett.

Mieris (mir-), 1) Frs van, holl. genremål., f. 1635 Leijden, d. där 81. — Hans son 2) Willem, genremål., f. 1662 Leijden, d. där 47.

Mieroslav'ski, Ludv. v., polsk revolutionsm., f. 1814 Nemours, deltog i pol. revol. 30/31, häktad 46 i Posen, befriad 48, 49 anför. f. uppror. på Sicilien o. i Baden, 63 diktat. i Polen, d. 78 Paris. Förf.

Mignard (minjār), Pierre, fr. portr.-mål., f. 1610 Troyes, d. 95 Paris.

Mignet (minjā), Franç. Aug., fr. hist., f. 1796 Aix, 30 statsråd o. arkivarie, d. 84. Skr.: Hist. de la révolut. franç. m. m.

mignon (minjång'), fr., älskling, gunstling.

migrän, fr., läk., nervös, ofta regelbund. återkomm. hufvudvärk i ena hufvudhalfvan; kan förorsakas af de mest olikart. anledn. Behandl.: hvila, ombyte af vistelseort, kaffein, kinin, elektricitet.

Miguel (mi'gel) dom, portug. tronpretend., son t. kon. Joh. VI, f. 1802 Lissabon, 22 o. 24 uppror mot fadern, 28 reg. f. sin brorsdotter Maria da Gloria, lät s. å. utropa sig t. kon., 32 fördrifven af sin broder Pedro I af Brasil., afsade sig 34 tronanspr. o. förvisades fr. Port, d. 66 vid Wertheim. Grym.

Mīka, en af småprofeterna, omkr. 730 f. K.

mikādo, titel på kejs. af Japan.

Mīkael, en af ärkeänglarna, dag d. 29/9.

Mīkael Nikolajēvitsch, ry. storfurste, bror t. kejs. Alex. II, f. 1832 Petersb., sed. 57 g. m. prins. Cecilia (Olga Feodorovna) af Baden, s. dog 91.

Miklagård, fornnord. namn på Konstantinopel.

Miklosich (-sitsch), Frz v., österr. filol., f. 1813 Steiermark, 49/86 prof. i Wien, d. 91. Skr. slav. språkens gram. m. m.

mikro . . ., gr., i smnsättn. liten, små . . .

mikrober, detsma s. bakterier.

mikrofōn, gr., af prof. Hughes uppf. apparat för förstärk. af ljudet i telefonerna, består af en tillspetsad, mel. 2 kolplattor sittande, vertikal kolstång. Vid kolplattorna fästas telefonens ledningstrådar.

mikrofotografī, fotografi af mikroskopiskt förstorade föremål.

mikrokefalī, gr., läk., missbildn. i i följd af hämmad utveckling af hjärnan; orsak till idiotism.

mikrokocker, kulbakterier, kulformiga mikrober.

mikrokos'mos, gr., världen i smått, is. mskan.

mikromēter, gr., vanl. m. tub l. kikare försedt instr. f. finare mätningar; till mätn. af mycket små vinklar användes heliometern, best. af en tub, hvars objektivlins är ituskuren i 2 mot haa vridbara halfvor. -cirkel, sdn s. visar ett taget mått betydligt förstoradt. -skruf, sorgfälligt gängad, i en fast mutter rörlig skruf m. stort graderadt hufvud, hvars antal kringvridningar anger den längd skrufven flyttat sig.

Mikronēsien, se Oceanien.

mikroskōp, gr., fys., opt. instr., s. gm smnställn. af linser visar små föremål förstorade. Det föremål, s. skall förstoras, befinner sig i närheten af en samlingslins (objektiv) m. kort brännvidd, o. en 2:a lins (okular) förstorar d. af objektiv, alstrade bilden samt visar betraktaren det sålunda (ända till 1,500