Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/570

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

gngr) förstor, föremålet. Enkelt m., se lup.

mil, vägmått: i Danm. 7,532 km., Engld; landm. 1,609 km., sjöm. 1,855 km.; Frankr.: gam. lieu 4,455, ny 10 km.; geogr. 1. ty. m. 7,420 (= 1/15 ekvat. grad), Holld 1 km., Ital. 1 km., N.-Amer. 1,609 km., nordty. förb. 7,5 km. (sed. 1873), Norge 11,297 km., Portugal (legoa) 5 km., Ryssld (verst) 1,067 km., sjöm. = eng. sjöm., Span. (legua) 6,687 km., Sverige: gam. mil 10,689 km., nym. 10 km., Österr. 7,586 km.

mila, m. mossa, torf l. kolstybbe betäckt, i regebundna lager lagd hög af trä l. stenkol f. bränning af träkol l. koks.

Milan I, kon. af Serbien (af dynast. Obrenovitj), f. 1854, furste 68, 82 konung, abdik. 89, d. Paris 01. G. m. Natalia Kescko (f. 58), rysk öfverstedotter o. fr. henne skild 89.

Milāno, lat. Mediolanum, it. st. i Lombardiet v. Olona, med område 491,000 inv. Palats, domkyrka, muséer, akad., observat., målningsgallerier (bl. a. palatset Brera), betydl. hand. o. industri.

Milētos, gr. (lat. Milētus), g. geogr., st. i Karien vid Egeiska haf., 494 f. K. förstördt af perserna.

milīs, lat., ungef. = landstorm; i Frankr. det 1871 upplösta nationalgardet, i Engld större delen af landtarmén.

militarism', nylat., soldatväsendets förhärskande o. gynnande.

militär, fr., soldat l. saml. af soldater.

Militärgränsen, ford. österr.-ung. gränslandet mot Turkiet, 1881 införlifvadt med Kroatien-Slavonien.

Miljūtin, Dmitri Alexejev., ry. gref. o. statsm., f. 1816 Moskva, 62 krigsmin., reorganiserade ry. armén, gmförde 74 allm. värneplikt, 78 gref., 98 generalfältmarsk.

miljö, fr., medelpkt, omgifning, verksamhetsområde.

Mill, John Stuart, eng. filos. o. statsekonom., f. 1806 London, d. 73 Avignon. Utilitarie o. positivist. Förf., af största värde hans Logik.

Millais (-lä), John Everett, eng. genremål., f. 1829 Southampton, d. 96 London.

Millau (mijå), fr. st. vid Tarn, 18,701 inv. Fabr.

mille, lat., tusen. Pro m., för tusen; tecken 0/00.

millefiore, it., glasmosaik af smnsmälta, olikfärgade glasstänger.

Milles, Vilh. Karl Emil, bildh., f, i Lagga, Sthms l. 1875. Arb.: Ung flicka (00), Salome (01), Sten Sture (skiss) m. fl.

Millēsimo, it. st. vid Bormida, 1,505 inv. Sl. 13—14/4 1796.

Millet (mijä), Jean Franç., fr. landskapsmål., f. 1815, d. 75 vid Fontainebleau. Hans mest berömda duk är Angelus.

milliard, fr., = 1000 millioner.

milligram, fr., = 0,001 gram. Millimēter = 0,001 meter.

milliōn, lat, 1000 X 1000.

Millöcker, Karl, österr. komp. f. 1842 Wien, kapellmäst. där, d. 99. Skr. operett. Tiggarstudenten, Bellevilles mö, Gasparone m. fl.

Milne-Edwards (millnedvār), Henri, fr. naturforsk., f. 1800 Brügge, d. 85 Paris.

Mīlo, ford. Melos, den västligaste af de gr. Kykladerna, 162 kv.km., omkr. 5,310 inv. Hst. M.

Mīlo, Titus Annius, rom. folktribun 57 f. K., d. 48.

Milōn, gr. atlet fr. Kroton omkr. 520 f. K.

milrēis, port. guldmynt = 1000 reis = omkr. 4 kr., i Brasilien silfvermynt = 1,80 kr.

Milti'ades, athen. fältherre, segr. 490 f. K. vid Maraton, d. i fängelse 489.

Milton (miltn), John, eng. skald, f. 1608 London, d. 74. Skr.: Paradise lost m. m.

Milutinōvicz (-vitsch), Simeon, serb. skald, f. 1791, d. 48 Belgrad. Skr. sorgesp. Obylicz m. m.

Milwaukee (-wåki), största st. i