Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/575

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

mobīl, lat., rörlig, krigsrustad.

Mobile (-bīl), st. i n.-amer. stat. Alabama, nära M.-flodens utl. i Mex. vik., 38,469 inv. Hamn, handel.

mobīlgarde, 1870/71 i Frankr. anv., 72 upplösta trupper.

mobīlier, lat., lösegendom.

mobilis|ēra, göra rörlig; förvandla fast egendom till när som helst disponibelt kapital; sätta en armé på krigsfot. -ering, försättande på krigsfot etc.

mockasiner, af oberedda hudar förfärdigade indiankängor utan sulor.

mod, fr., bruk, gällande smak, is. i klädedräkt. Modern', fr., enligt nyaste modet.

modalitēt, lat., log., graden af ett omdömes visshet, s. kan vara möjlig (problematisk), verklig assertorisk) l. nödvändig (apodiktisk).

Modée, Reinh. Gust, lagsaml., dram., f. i Finld 1698, d. 52 ss. tit.-kansliråd. Utarb. Utdrag ur alla . . . publique handl. etc. (1742/ 1829), 15 bd m. m.

modell', fr., förebild. Plastisk m., ett i förminskad skala utfördt mönster t. bildhuggar- l. byggnadsarbete. -era, forma en modell.

Mōdena, ford. it. hertigd., nu prov. 2,597 kv.km., 60 it. Hst. M., mell. Secchia q. Donaro, m. omkr. 64,843 inv. Ärkebiskop, domk., univ., slott.

moder|āt, lat., måttlig, sansad. -ation, återhållsamhet, måtta, hofsamhet.

moderāto, it., tonk., måttligt.

moderatör, mek., regleringsinrättn., regulator.

moderera, lat., jämka, dämpa, minska, mildra, sakta.

moderlut, kem., den vätska, hvarur salter utkristallisera, men s. fortfarande innehålla sdna. Anv. t. bad m. m.

modern', enl. nyaste modet. -isera, förändra eft. nyaste smak.

modest', lat., blygsam, ärbar. Modestī, blygsamhet.

Mo'dica, st. på s. Sicilien, m. 48,962 inv.

modifi|ēra, lat., inskränka, närmare bestämma. -kation, inskränkning, förändring, jämkning.

modul|ation, lat., tonk., öfvergång fr. en tonart t. en annan. -era, än höja, än sänka stämman.

modus, lat., mått, sätt, vis; spr., sättet att uttrycka en handl. l. ett tillstånd, indikativ, det bestämda, konjunktiv, det villkorliga, imperativ, det befallande, infinitiv, det obestämda o. (i grek.) optativ, det önskande sättet; tonk., tonart. M. viven'di, sättet att lefva o. umgås m. mskor.

Moe, Jörgen Ingebrektss., nor. skald o. kulturhist., f. 1813 i Holm, bisk. i Kristiansand, d. 82 Skr. Digte o. tills. med P. K. Asbjörnsen utg. saml. af nor. folksagor.

Moeris, g. geogr., gräfd sjö i Egypten, v. om Nilen.

Moesien, g. geogr., rom. prov. mel. Donau, Svarta haf., Hæmus och Drina.

Mogadōr, st. i Marokko vid Atl. haf., 12,000 inv. Hamn, betydl. handel.

Mogul, se Stormogul.

Mohacs (-hatsch), st. i Ung. vid Donau, 15,832 inv. Sl. 29/8 1526 o. 12/8 1687.

mohair (-här), fr., angoraull och däraf väfda tyg.

Mohamm'ed (arab. = den prisade), egentl. Abul Kasem ben Abdallah, Islams stiftare, f. 571 i Mekka, köpman, uppträdde 10 s. profet, vann föga anhang, flydde 22 till Medina, eröfr. 30 Mekka och nästan hela Arab., d. 32 Medina.

Mohamm'ed II, turk. sultan, sonson t. M. I (1374/21) o. son till Murad II, f. 1430, reg. 51, eröfr. 53 Konstpl, 56 slagen v. Belgrad, d. 81. Energisk, men grym och vällustig.

Mohamm'ed Ahmed, arab. anstift. af uppror i Sudan 1881/85. Utgaf sig för mahdi (se d. o.), d. 85.