Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/576

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

mohammedanska religionen, se Islam.

mohawk (-håk), en till irokeserna hörande indianstam.

Mohed, exercisplats i Gäfleb. l.

mohikaner, utdöd indianstam i N.-Amerika.

Mohilev', 1) guvern. i v. Ryssland, 48,046 kv.km., 1,686,764 inv. Hst. M. vid Dnjepr, 50,600 inv. Grek. o. rom. ärkebisk.; 2) st. i s.v. Ryssl. vid Dnjestr, 25,141 inv.

Mohr, Karl Fried., ty. kem., f. 1806 Koblenz, 67 prof. i Bonn, d. där 79. Stor förtj. om farmacien m. m.

Mohrungen, st. i Ost-Preussen, 4,121 inv. Slag 25/1 1807.

moira, gr. myt., ödesgudinna. Moirerna voro Kloto, Lākesis och A'tropos.

moitié (måatjé), fr., hälft, äkta hälft.

mokassīn, se mockasin.

Mokka, arab. st. v. Röda haf., 5,500 inv. Hamn, kaffeodling.

Molander, Joh. Harald, skriftställare, teat.-regissör, f. 1858 Sthm, intendent vid Sv. teat. 98, d. Sthm 00. Förf. för scenen åtsk. arb. ss. Rococo (82), Furstinnan Gogol (83) samt rom. En lyckoriddare (96).

molass', finkornig, grå sandsten fr. tertiärformationen, Schweiz.

Molay (målä), Jacq. Bern. de, tempelherrarnes siste stormast., bränd i Paris 1313.

Molbech, Krist. Knut Fred., dan. skald, f. 1821 Köpenhamn, 58/84 prof. i Kiel, sed. teatercensor i Köpenh., d. där 88. Skr. lyr. o. dram. arbeten.

Moldau, ford. furstendöme v. nedre Donau, 37,970 kv.km., omkring 2 mill. inv. 1859 fören. m. Valakiet till ett rike, Rumänien. Hst. Jassy.

molekyl, fr., se atom.

molekylärkrafter, de krafter, som blott äro verksamma emel. en kropps molekyler o. på omätbart små afstånd. Dit höra: kohesion, elasticitet, kapillaritet, kem. frändskap m. m.

Moleschott, Jakob, ty. fysiol., f. 1822, sed. 78 prof. i Rom, d. där 93. Hyllade läran om oskiljbarheten mellan kraft och materie. Förf.

moleskin (mållskinn), eng., tyg af ull o. bomull.

molest', lat., besvärlig, mödosam. -era, besvära, plåga.

Molfett'a, st. i s.ö. Ital. v. Adriat. haf., med omkr. 40,135 inv. Hamn, bisk.

Molière (-liär), egentl. Popuelin, Jean Bapt., en af världens största lustspelsförf., f. 1622 Paris, d. där 73. Skr.: Les femmes savantes, Le Tartuffe, L'Avare m. fl. (mga äfv. öfvers. på sv. o. uppförda i Sverige).

Molin, 1) Joh. Pet., bildh., f. 1814 Göteborg, d. 73 ss. prof. v. konstakad. i Sthlm, har bl. a. utfört »Bältespännarne» o. den s. k. »Molins fontän» i Kungsträdg. i Sthm. — 2) Pelle, förf., f. 64 i Ångermanland, de sista åren af sitt lif bosatt i nordligaste Norge, d. Bodö 96. En novellsaml. af honom und. tit. Ådalens poesi utgafs 97.

moll, lat., tonk., tonsläkte, omfattande alla de tonarter, s. ha liten ters. Jfr dur.

molla, hos turkar o. perser hederstit. för öfverdomare; arab., skriftlärd.

Mollesund, municip.-samh. o. fiskläge i Göteb. och Boh. l., 958 inv. (08).

mollien'tia, lat., uppmjuk. medel.

Mollīna, Tirso de, pseud. f. G. Telez.

mollus'ker, se blötdjur.

Mollwitz, by i Schles. vid Brieg, 700 inv. Sl. 10/4 1741.

moln, i luften sväfvande, smnhopade vattenblåsor l. isnålar, de förras kondensering upphof till nederbörd.

Molock, fenic. eldgud, hedrades m. mskooffer.

moloss'er, g. geogr., hellen. folk i Epeiros.

moloss'us, lat., 3-stafvig versfot — — —.

Moltke, Hellmuth Karl Bernh. v., preuss. gref. o. militär, f. 1800, 22 ur dansk i preuss. tjänst, 58