Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/582

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

mesta fördrifna. Ännu återstå omkr. 60,000.

Mor'isons piller, farliga, starkt afförande piller.

Moritz, 1) M., hert. af Sachsen, son t. hert. Henr. den fromme, f. 1521, protestant 39, reg. 41, 46 på kejsarens sida, 48 kurfurste, 51 mot kejs., s. han 52 tvingade t fördr. i Passau, d. 53. — 2) M., prins af Oranien, son till Vilhelm I af O., f. 1567, 85 ståth. i Holld o. 90 i de förenade nederl. provinserna, slog spanjorerna, d. 25 Haag. — 3) M., gref. af Sachsen, kallad marskalk af Sachsen, naturl. son t. kurf. Aug. II af Sachsen och Aurora Königsmark, f. 1696, 09 i kejsarens och 20 i fr. tjänst, 26 kort tid hert. af Kurld, 44 marsk. af Frankr., eröfr. 46 Belgien, d. 50 Chambord.

Morley (mårle), 1) Henry, eng. lit.-hist., f. 1822 Lond., 65/79 prof. där, d. 94. Skr.: Library of Eng. lit. m. m. — 2) John, eng. förf., f. 1838, sed. 67 redakt. f. »Fortnightly review», 05 min. för Indien, 08 viscount. Skr. of. Cobden, Voltaire, Rousseau m. m.

mormōner, relig. sekt i N.-Amer., stift. 1830 af Joe Smith på grund af en understucken bok; grund. 40 kolonien Nauvoo i Illinois, fördrefs därifr. o. utvandrade 46/47 t. västern, där den vid St. Saltsj. grundl. st. Nya Jerusalem. Lär., en blandn. af kristend., judend. och hedendom, medgifver månggifte, gynnar materiell utveckling, usel i andl. hänseende. Sektens största utbildn. skedde under 2:e profeten Brigham Young; 87 lagligen undertryckt. — Antalet m. i Utah omkr. 260,000, hela ant. ½ mill. I Sverige funnos d. 1/10 1909 2,175 mormoner.

Mornay (-nä), Charl. de, krigare, f. omkr. 1514 Frankr., i Gust. I:s tjänst, Erik XIV:s sändeb. t. Elisabet af Engld o. Maria Stuart, öfverbefälh. v. Varberg 1565, f. stämpl. mot Joh. III, afrättad 74.

Morny (nī), Charl. Aug. Louis Jos. de, fr. gref. o. statsm., son till drottn. Hortense o. gref. Flahault, f. 1811 Paris, ledde statsstrecket 51, d. 65 Paris.

morot, Daucus carota L.. Umbelliferæ, i Europa, N.-Amer., n. Asien odlad rotfrukt.

Morph'y, Paul, n.-amer. schackspelare, f. 1837. N. Orleans, tjänstem. där, d. 84.

Morr'is, Will., eng. skald, f. 1834 Lond., d. 96. Skr.: Story of Sigurd the Volsung, m. m.

Morse (mårs), Sam. Finl. Breese, uppf. af den efter honom ben. skriftelegrafen, f. 1791 Charlestown, 58 prof. New Haven, d. 72 N. York.

mortalitēt, lat., dödlighet.

Mortier (mårtjē), Ed. Ad. Casim. Jos., hert. af Treviso, fr. marsk., f. 1768, 05 marsk., af Ludv. XVIII utn. till pär, 34 krigsmin., d. 35 vid Fieschis mordförsök på Ludv. Filip.

Mōrus 1. More, Thomas, eng. humanist, f. 1480 Lond., 29 lordkansler, f. vägran att aflägga ed åt Henr. VIII ss. kyrkans öfverhufvud fängsl. 34 o. afrättad 35. Skr.: Utopia.

moräner, se glaciär.

mosaīk, it., arbete, best. af konstmässigt smnfogade färgade stenar, glas- l. marmorstycken o. d.; liknar på afstånd målning; af oriental. urspr., mycket omtyckt hos greker o. rom. De mest fulländade m. åstadkommas nu i Ital. o. Spanien.

mosaiska trosbekännare åtnjuta i Sverige allm. medborg. rättigheter, men få ej bekläda ecklesiast. samt vissa civila ämbeten. Jfr judar.

Mosambīk, 1) kuststräckan af s. Afrikas ö. kust, 761,100 kv.km., 2,300,000 inv.; 2) st. i M., port. besittn., 5,000 inv., säte f. guv. o. bisk.; 3) M.-kanalen, sund mel. M. o. ön Madagaskar.

Mosander, Karl Gust., farmst. kem.,