Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/586

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

förvis. t. Sibirien, benåd. 62, d. 67 Petersburg.

Munster (mönn'-), prov. i s. v. Irld, 24,554 kv.km., 1 mill. inv., delas i 6 grefskap.

Münster, reg.-omr. i Westfal., 7,249 kv.km,, 818,062 inv. Hst. M. (äfv. Westfalens hst.) v. Aa, 81,439 inv. Bisk., domkyrka, univ., rådhus, palats.

münster, se mynster.

Munter, Jeremias, pseud. f. B. E. Fornell.

Münzer, Thom., religionssvärmare, f. 1489 Harz, ifrade mot Luther, framkallade 22 bildstormn. i Wittenberg, eggade 25 bönderna till uppror, s. å. slagen, tillfångatagen o. afrättad i Mühlhausen.

Munzinger, Werner, schweiz. Afrikares., f. 1832, 51/70 i ö. Afrika och v. Asien, 72 gen.-guv. i ö. Sudan, mörd. där 75. Förf.

Mur, bifl. t. Drave, t. v., uppr. på Salzburgalp., rinner gm Steiermark, 416 km. l.

Mūrad, 1) M. I., turk. sult., f. 1319, reg. 59/89, eröfr. Trakien, Bulgagarien o. M. Asien, 89 mördad af serberna. — 2) M. V, turk. sult., son t. Abd-ul-Medjid, f. 1840, reg. 76 eft. Abd-ul-Asis, afs. eft. 3 mån., d. 04.

Mūrad Efen'di, egentl. Frz v. Werner, skald, f. 1836 Wien, d. 81, ss. turk. såndeb. i Haag. Skr. dram. skaldestyck. m. m.

Murat (myrā), Joach., fr. milit., f. 1771 vid Cahors, 96 Bonapartes adjut., 1800 hans svåger, 04 marsk., 06 storhert. af Berg, 08 kon. af Neapel, 12 o. 13 kavall.-öfverbefälh., 14 fördrag med Österr., 15 slagen af österr. v. Tolentino, s. å. skjuten i Kalabrien.

Mūraviev, 1) Nikol. Nikolajevitsch, ry. gen., f. 1793, i fältt. 12/15, 28 o. 31, 54 ståth. i Kaukasien, eröfr. 55 Kars, d. 66. — 2) Mik. Nikolajev., ry. statsm., f. 1795, 63 gen.-guv. i Litaven o. »Polens bödel», 65 återkallad o. grefve, d. 66.

Murberg, Joh,, förf., publ., f. 1734, ledam. af sv. akad. 87, d. 05 ss. rektor i Sthm. Skr. hist. afhandl. m. m. 11 år redakt. af »Posttidningen».

murbräcka, fornt. krigsmaskin.

Murchison (mörtschisön), Sir Roder. Impey, skotsk geol., f. 1792, d. 71 ss. gen.-direkt. Utg. geol. atlas öfver Europa.

Mur'cia, sp. prov. vid Medelhaf., 11,597 kv.km., 577,987 inv. Hst. M. v. Seguraflod., 112,000 inv. Bisk., katedr.

Muret (myrē), Marc. Ant., fr. humorist, f. 1526, d. 85 Rom. Skr.: Oraliones, Epistolæ m. m.; utg. klassiker.

murgröna, Hedera L, Araliaceæ. Vanl. m., H. helix L., i Europa, Asien o. Afrika.

Murillo (-riljå), Bartol. Esteb., ber. sp. hist.- o. genremål., målade helgonbilder o. eljest taflor m. relig. ämnen, f. 1617 Sevilla, d. där 82.

murklor, Morchella, Discomycetes. Vanl. m., M. esculenta Pers., o. M. patula Pers., i Europas, N.-Amerikas o. Asiens barrskog., äro båda ätbara.

murmeldjuret, Arctomys Schrb., t. gnagarna hör. släkte. Alp-m., A. marmota L., på Alperna, Pyrenéerna, Karpaterna; har smakl. kött, kan tämjas.

Murner, Thom., ty. satir., f. 1475, d. efter 26 Heidelberg; Luthers motståndare.

Murray (mörr'ä), Australiens största fl., rinner gm Victoria o. s. Australien, 2,500 km. l. Omr. 910,000 kv.km.

Murray (~), 1) Jam. Stuart, naturl. son t. Jakob V af Skotld, f. 1531, legitimiserad af sin halfsyst. Maria Stuart, tvang henne att fly 68, mörd. 70. — 2) John, eng. bokh., f. 1808, d. 92, bekant för sina reshandböcker.

Murschidabād, eng. st. i Främre Indien vid Ganges, 15,168 inv.

Mur'suk, huf.-ort i Fessan. 6,500 inv. Samlingspkt f. karavan.

Murten, schw. st. i Freiburg vid