Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3 [ABE–ABS]4
Abélard–Absalon

mördade sin bror Erik Plogpenning. — 3) Niels Henr., matematik., f. 1802 Findör, d. 29 Kristiania. Ellipt. o. Abelska funkt.

Abélard (-lār), skolast, o. filos., förestod fr. 1113 skolan Nôtre Dame i Paris; romant. förh. till Heloïse, anförvant till kanonikus Fulbert, som lät snöpa honom, f. 1079 Palet, d. 1142 Châlons.

Abelin, 1) Hjalm. Aug., läk., f. 1817, prof. vid Karol. inst., d. 93. — Hans bror 2) Gust. Rud., general-löjt., f. 19, utarb. härordningsförslaget 69, d. 03.

Aben Esra, jud. teol., astron. o. astrol., f. omkr. 1093 Span., d. 1168 Rom.

abenserrāgerna, förnäml. mor. fam. i Span. und. medeltiden.

Aberdeen (äbbördīn), skot. grefsk. vid Nordsjön, hst. A. 144,000 inv.

Aberdeen, (~) Hamilton Gordon. earl, statsman., f. 1784, tory, minist. 1828/30, 34/35, 41/46, 52/55, d. 60 London.

aberration, lat., afvikelse; ljusets a., skenbar förflyttn. hos stjärnorna, en följd af jordens årl. rörelse o. den tid, ljuset behöfver fr. stjärnorna till jorden.

Abessīnien, högld i ö. Afrika mellan 16° o. 8° n. br. Oinskr. monarki. Sönderfaller i 2 områden: I nordl. hst. Gondar, i sydl. Schoa, hst. Ankober. A:s vattendrag tillh. Nilomr. Högld ända till 3,300 m. Växtligh. trop. 1867/68 krig mel. Engl. o. kon. Teodoros. Stormn. af fästn. Magdala, 75/77 slog negus (konung) Johannes en egypt. här. Efter hans död 89 tillvällade sig Menilek makten o. slöt med italienarne ett protektoratfördrag. Men sedan dessa blifvit slagna 96, förklarade han A:s oafhängighet.

Abildgaard (-gård), dan. hist. mål., f. 1743, d. 09.

Abimēlek, bibl, kon, i Gerek. (1 Mos. 20: 2).

ab initio, lat., från början.

ab intestāto, utan testamente.

abiturient', lat., lärjunge, s. står i begrepp att efter gmgången exam. afgå fr. lärov.

abjuration, lat., afsvärjande.

ablatīv, lat., se kasus.

ablution, lat., tvagning, rening.

abnorm', lat., oregelbunden, -itet, oregelbundenhet.

abol|ēra, lat., upphufva. -ition, af skaffande (is. af slafveriet). -itionister, parti i N. Amer. mot slafveriet.

Abomē, hst. i det forn. afrik. kon.-rik. Dahome, 15,000 inv.

abominābel, fr., afskyvärd.

abonn|emang', fr., beställning, beting, prenumeration, -era, på förhand beställa, betala, -ent, på förhand betalande.

aborīgines, lat., urinbyggare.

abort', lat., missfall, fosterfördrifning.

About (abû), Edm., fr. förf., f. 1828, d. 85, sed. 75 red. af XIX Siècle. Skr.: Tolla Feraldi m. m.

ab ovo, lat., eg. från ägget; bild., från början.

Abraham (hebr.: mängdens fader), stamfader för israeliter o. araber.

Abraham a S:ta Clara (Ulrich Megerle), augustinermunk, förf., f. 1644 Kreenheinstetten, d. 1709 Wien.

Abrahamson, 1) Pet., jur., f. 1668 Sthm, d. 1741. Skr.: Landslagen med anm. - 2) Eufrosyne, f. 1836 Sthm, d. 69 Göteb., sångerska.

abrakadābra, syr., meningslöst pladder (urspr. magisk formel på amuletter).

a'bramis, ikt, braxensläktet.

Abrantes (abra'ngt), se Junot.

abrégé (abbreschē), fr., förkortn., smndrag.

abrog|ation, lat., upphäfvande af lagar, afskaffande. -era, upphäfva, afskaffa.

abrupt', lat., brådstörtadt, utan smnhang.

Abruzz'erna, landsk., omfattande högsta delen af Apenninerna med Gran Sasso d'Italia.

Ab'salom (liebr.: fridens fader), Davids 3:e son (2 Sam. 13/18).

A'bsalon, statsm., fälth., ärkeb.