Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/606

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

non'sens, nylat., omening, orimlighet.

noologī, gr., begreppslära.

no popery (nå påperi), eng., intet påfvedöme, de eng. protestanternas rop.

Nora, st. i Örebro l. v. N.-sjön, 1,932 inv. (08). Stadspriv. 1634.

Norbeck, And. Erik., teol., f. 1805, d. 70 ss. lektor i Växjö. Skr.: Lärob. i theol. (11:e uppl. 78), Lärob. i kyrkohist. (2:a uppl. 56) m. m.

Norberg, Mattias, språkf., f. 1747, 80/20 prof. i Lund, d. 26, utg. oriental. urkunder, ss. Codex syriacohexaplaris (87) o. Codex nazarenus, liber Adami appellatus (15) m. m.

Norbert, d. hel., f. 1085, stiftade premonstratensorden 21, d. 34.

Norby, Sören, dan. sjöhjälte, deltog i krigen mot Sverige 1506/12 o. 24, gjorde uppror i Skåne 25, flydde 26 t. Ryssld, stupade 30 i Karl V:s tjänst.

Nord-Amerika, se Amerika.

nordamerikan. hafsalperna, berg i N.-Amer. fr. Kalifornien t. Alaska. Högsta topp: Elias, 5,950 m.

nordamerikan. litteraturen, en yngre gren af eng. lit., daterar s. fr. oavhängighetskriget. Framstående rom.-förf.: Irving, Cooper, E. A. Poe, Bret Harte, Harriet Beecher-Stowe, James, Howells, Bellamy m. fl., humorist. förf.: Browne, Lowell, Shaw, Warner, Mark Twain; hist.-skrif.: Bancroft, Prescott, Curtis, Fiske, Taylor, filos, förf.: Channing, Emerson, Holmes, skalder: Bryant, Longfellow, Poe, Holmes, Leland.

Nord-Amerikas förenta stater, United States of America, republikanskt statsförb. i N.-Amer. mel. Atlanten och Stilla hafvet, Mexico o. Brit. N.-Amer. 9,403,970 kv.km., 80 mill. inv.(1907). Förenta st. m. biländer omfatt. 9,727,036 kv.km m. 94,468,000 inv. Berg, floder o. sjöar, se Amerika. Prod.: guld, silf., bly, kvicksilf., kol, petroleum, säd, tobak, ris, bomull, ull, hudar, kött, trä. Inv.: de flesta af den angelsachs. stammen; negrer, kines., indian. Hufvudnär.: landtbruk, bosk.-skötsel, handel, industri. Politisk indeln.: 47 stater, 3 territ. o. 1 förbundsdistr. med förb.-hufv.-st. Washington. Verkställ. makten utöfvar en president, som väljes hvart 4:e år. Lagstift. församl.: kongressen, s. består af senaten o. representanternas hus. Städer öf. 100,000 inv.: N. York, Philadelphia, Brooklyn, Chicago, Boston, S. Louis, Baltimore, Cincinnati, St. Francisco, N. Orleans, Cleveland, Pittsburg, Buffalo, Washington, Newark, Louisville, Jersey City, Detroit, Milwaukee, Providence m. fl. Hist.: 1496 upptäck. engelsm. den amer. ostkusten; 1606 varakt. bosättn. där; indeln. af det förvärfvade landet i Nya England o. Virginia; så småningom uppstodo flere eng. kolonier, af hka det fanns 13 i 18:e årh. Påläggandet af tryckande skatter ledde till oafhängighetsförklaringen 4/7 1776, hvarmed det amer. frihetskriget började. 1783 erkände Engld N:s oafhängigh. Konstitution 17/9 1787. Washington 1:e presid. 1789/97. Så småningom tillväxte unionen, is. åt. v. och s. Inbördes krig 61/65. 67 förvärfvades Alaska. 98 krig m. Spanien, hvarvid förvärfvades Kuba (sed. t. namnet själfst.), Portorico o. Filippinerna; 1897 annekt. Sandwichs-öarna, s. nu bilda ett territorium. Inkomster o. utg. finansåret 1908/ 09 resp. 789 mill. o. 903 mill. doll., hvaraf för här o. flotta 253 mill. Statsskulden (1908) 2,627 mill. doll., kassabehålln. 240 mill. Hären: den värfvade förbundshären 58,000, milistrupper omkring 11 mill. man. Krigsflottan (08): 137 fartyg, däraf 45 pansarkepp, med 39,000 mans besättn. J. (09) 369,991 km. Telef. 7,554,105 app. President: W. Taft (09).

Nordau, Max, förf., f. 1849 Pest, bor