Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/612

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

luteum Sm., gula näckrosen, i Europa, användes till garfning o. svinföda.

nuptiāl, lat., s. angår vigsel.

nurāger, sardiniska grafkullar af sten.

Nürnberg, bai. st. vid Pegnitz, 294,426 inv. Mus., bibliot., slott. Betydl. handel, fabriker.

Nürnbergerägg, äggform. fickur, tillverkade af Peter Hele i Nürnb.

Nussbaum, Joh. Nep., bai. kir., f. 1829 München, d. 90. Ber. operatör.

nutri|ēra, lat., nära. -ment', näringsmedel. -tion, näring.

N. Y., förk. för n.-amer. staten New York.

Nya Britannien, austr. ögrupp i Stilla haf. vid Nya Guinea.

Nya dagligt allehanda, Sthmstidn., grundl. af K. A. Lindström 1859. Jfr Dagl. alleh.

Nya England, betecknade ford. de n.-amer. staterna Maine, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island o. Connecticut.

Nya Granada, se Colombia l.

Nya Guinēa, stor austr. ö i Stilla haf., 786,000 kv.km.,omkr. 800,000 inv., papuas. Klimat: fuktigt, hett. Uppt. 1526 af de Meneses. Är deladt mel. Nederl., Tyskld och Stor.-Brit.

Nya Hebriderna, austr. ögrupp i Stilla haf., n.-ö. om Nya Kaledonien, 70,000 inv.

Nya Holland, namn på austr. kontinenten.

Nya Kaledonien, austral. ö s.-v. om Nya Hebriderna, 19,823 kv.-km.,51,900 inv. Sundt klimat. Fr. deport.-ort.

Nya Karleby (fin. Uusi Kaarlepy), fin. st. i Österb. vid Fin. viken, 1,200 inv.

Nya Mex'ico, se New Mexico.

nyangs', fr., mörkare l. ljusare skiftn. af samma färg; färgbrytn.

Nya Sibirien, ry. ögrupp i N. ishafv., 28,000 kv.km.

Nya skolan l. romantiska skolan, namn på ett sv. litterärt parti i början af 19:e årh., hkt bekämpade den franska smaken o. förfäktade »fantasiens o. känslans rätt inom dikten». Framlade sina åsikter i tidskrift. Polyfem, Phosphoros (däraf namnet fosforister) m. fl., hjältedikten Markalls sömnlösa nätter o. s. v. N:s hufvudmän voro: Askelöf, Hammarskjöld, Atterbom, Palmblad.

Nya Skottland, Nova Scotia, prov. i Dominion of Canada, består af halfön N. och ön Cape Breton, 55,500 kv.km., 459,574 inv. Hst. Halifax.

nya stilen, se kalender.

Nya Sverige, se Delaware.

Nya Syd-Wales (-wäls), britt. koloni (sed. 1901 stat) i Austral. v. Stilla haf., 804,576 kv.km., 431,629 inv. Berg: Blå bergen. Klimat: torrt, sundt. Fl.: Murray, Darling. Näringar: åkerbruk, bosk.-skötsel. Hst: Sydney; fr. 1910 Yass, förbundsreg:s hst.

Nya testamentet, se bibeln.

Nya Varfvet, socken i Göteb. o. Bohus l., flottstation.

Nya Zeeland (New Zealand), brit.-austral. ögrupp s. v. om austral. kontinenten, består af 2 större o. en mindre ö. 268,461 kv.km., 875,400 inv. Urinv. maoris (omkr. 44,000). Klimat: fuktigt, sundt. Mycket bergigt. Toppar: Tongariru, 1,981 m., Ruapaha, 2,800 m., Taranaki, 2,522 m., Franklin, 3,050 m., Cook, 4,024 m. Prod.: ull, harts, lin, guld, koppar. Hst.: Wellington. Uppt. 1642 af Tasman.

Nyberg, Julia Krist., pseud. Eufrosyne, skaldinna, f. (Svärdström) 1785, d. 54. Skr.: Jungfrun i det gröna, Christophorus m. m.

Nyblæus, Joh. Ax., filos., f. 1821, 56/86 prof. i Lund, en af Boströms mest framstående lärj., d. 99 Lund, utg.: Den filos. forskningen i Sverige etc. (73/95, ofullb.) m. m.

Nyblom, 1) Karl Rup., förf., f. 1832, 67/97 prof. i Uppsala, 79 ledam. af sv. akad., d. 07, skr. lyr. dikt. und. speud. Carlino, öfvers. Th. Moores Irländ. melodier (58), Shakspeares sonetter (71) m. m.