Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/630

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

paleologerna, den sista dynastien i östrom. riket, 1261/1453.

paleontologī, gr., läran om försteningarna.

paleotyper, se inkunabler.

Paler'mo, it. prov. på Sicilien, 5,047 kv.km., 818,978 inv. Hst. P. (äfv. Siciliens hst.) på nordkust., med omkr. 310,000 inv. Domk., univ., ärkeb., akad., bot. trädg., slott, palats, hamn, handel. Fort.

Palestīna, »Det förlofvade» l. «Det hel. landet», i forntid. landet mel. Medelhaf., Antilibanon o. Syriska öknen, omkr. 27,500 kv.km., 1 mill. inv. Ind.: Judéen, Samarien, Galiléen och Peréen. Fl.: Jordan. Sjöar: Döda haf., Genesaret. Berg: Gilboa. Hst. Jerusalem. Nu turk. vilajetet El kuds.

pales'tra, gr., brottningsskola.

Palestrīna, Giov. Pierluigi da, it. kyrkokomp., f. 1514 i P., d. 94 Rom. Epokgör. f. kyrkomusiken.

Pales'tro, by i öfre Italien, slag 30—31/5 1859.

paletot (pallötå), paletå, vid öfverrock l. kappa.

palett', fr., målares färgbräde.

Palikāo, se Cousin-Montauban.

palimbacchīus, se antibacchius.

palimpsest', gr., gammal pergamenthandskr., s. blifvit utplånad, men af forsk. på kem. väg återställd o. gjord läsbar.

palindrōm, gr., gåta af ord, s. äfv. kan läsas baklänges, ex. köl, lök.

Palinūros, Aineias' styrman, föll und. sömnen i hafvet.

palisan'derträ, se jacaranda.

palissād, fr., skans l. stormpåle.

Pālitzsch (-litsch), Joh. Geo., sachs. bonde o. astron., f. 1723, d. 88. uppt. Halleys komet m. m.

paljett', fr., en liten glänsande rund metallskifva, till prydnad.

Palks sund, mel. Främre Ind. och Ceylon.

Pallādio, Andrea, it. arkit., f. 1518, d. 80 Venezia. Förf.

palladium, kem., Pd = 106, metall. elem., förekom. tills. m. platina, silfverhvitt, smidbart. Eg. v. 11,8. Uppt. 1803 af Wollastou.

pallādium, lat., den, enl. sagan, i Troja nedfallna bilden af Pallas; skyddande helgedom.

Pall'as Atene, se Atene.

pallasch', slav., tunga kavalleriets hugg- o. stickvärja.

palliatīv, lat., symtomen, men ej själfva sjukd. botande medel; hjälp f. ögonblicket.

Pallin, Joh. Rud., hist., pedag., f. i Karlstads landsförs. 1830, 64/97 lektor vid Nya Elem.-skol. i Sthm, d. 10, har utg. lärob. i hist.

pall'ium, lat., grekernas mantel; kat. ärkebiskop. hvita axelbinda.

Pall-mall (päll'-mäll'), gata i London, där de förnämsta klubbarna äro belägna.

palm, längdmått i Grekld o. Holld = 0,1 m., Ital. = 0,223 m., Engld (pam) = 7,6 cm.

Palm, 1) Gust. Vilh., landsk.-mål., f. 1810, d. 90. Is. bild. fr. Ital. — 2) Aug., socialismens banbrytare i Sverige, f. 1849 i Malmöh. län, 82 red. för Folkviljan, 85 för Socialdemokraten, hetsig agitator.

Palma, 1) hst. på Mallorca, 63,937 inv., hamn; 2) den västligaste af Kanarieö., 715 kv.km., 43,994 inv. Hst. Santa Cruz.

Palma, Jacopo il Vecchio, it. mål., f. vid Serinalta, d. 1528.

Palmær, Henrik Bernhard, förf., publ., f. 1801, d. 54 Linköp. Skr.: En liten lustresa etc. (48), Bref t Sv. Minerva m. m. Redig. »Östgöta Correspond.» och «Östgöta Gazetten».

Palmblad, Vilh. Fredr., hist., lärd, f. 1788 Östergötl., d. 52 ss. prof. i Upps. Skr. lärob. i hist. och geografi, novell., biografier (i Biogr. lex.) m. m. Utg. 48/51 tidn. »Tiden».

Palmcrantz, Karl Helge Julius, uppfinnare, f. 1843 Jämtl. l., d. 80 Sthm, uppfann bl. a. 73 en af många arméer använd kulspruta.

Palme, Joh. Henr., bankm., f. 1841 Kalmar, någon tid notarie i 1:a kam., ordf. i Sthms Inteckn.-bol.,