Philoch'oros, gr., »dansens vänner», en i Uppsala bildad förening för folkdanser.
Philoden'dron, Schott, Araceæ, storbladiga, hälft klättrande buskar m. långa luftrötter, i trop. Amer., prydnadsväxter.
Phocæa, se Fokaia.
Phoe . . ., se Foi.
Phoebe, se Foibe.
Phoebus, se Foibos.
Phoenix L., Palmæ. Dadelpalmen, P. dactylifera L., i Afrika, s.v. Asien, s. Europa; frukterna dadlar, bladen till kvastar o. borstar, fibrerna t. tågverk, veden virke. Ingen växt har i religionen, historien o. skaldekonsten spelat en så stor roll som detta träd. P. sylvestris Roxb., Ind., lämnar palmsocker o. palmvin; bladen t. flätverk.
Phoenix, se Foinix.
Phos'phoros, månadskr., s. 1810/13 utgafs af Nya skolans medlemmar.
Phyllox'era vastatrix Planch., Hemiptera 0,8 mm. l., fr. N.-Amer. härstamm., 1863 t. Europa inkommen skadeinsekt på vinrankan, hks både rötter o. blad den angriper. Anställt ofantlig förödelse på Frankrikes vingårdar. 30,000,000-faldig förökning. Hittills anv. utrotningsmed. täml. fruktlösa.
Phytēlephas Ruiz & Pav., Palmæ. Elfenbenspalmen, P. macrocarpa R. & P., i S.-Amer., lämnar elfenbensnöten.
pi (π) l. Ludolfska talet, mat., förhåll. mel. en cirkels diameter o. periferi l. mel. cirkelns yta o. radiens kvadrat = 3,1415927(6) . . .
Piacenza (-tjen'sa), ford. it. hert.-döme, sed. 1860 it. prov., 2,471 kv.km., 279,168 inv. Hst. P., nära Po, med omr. 36,064 inv. Bisk., domk.
piacere (-tjēre), it., godtycke. A. P., tonk., eft. behag.
pi'a desidēria, lat., fromma önskningar.
pi'æ memōriæ, lat., i from hågkomst.
pi'a fraus, lat., fromt (välment) bedrägeri.
pianīno, it., mindre, upprättstående piano.
piāno, fortepiano l. pianoforte, det bruklig. stränginstrum., hvars strängar sättas i svängning gm hammare, fästa vid häfstänger. Svängningarna upphäfvas gm en dämmareinrättn., s. träder i verksamhet, då fingret borttages fr. tangenten. På klaveret frambragtes svängn. gm metalltungor, fästa v. tangenterna. Olika slag äro: taffel-p., flygel-p.
piāno (p.), it., tonk., sakta, svagt. Pianiss'imo (p. p.) tonk., mycket svagt. Mezzo P., tonk., täml. svagt.
piaris'ter, andl. ord., stift. 1597 i Span., erh. påfl. sanktion 1617 o. 21, ägnar sig mest åt barns undervisning.
Piassāva, fibrerna af palmarten Attalea funifera, i S.-Amer., anv. t. tågverk, kvastar m. m. Fröskalen till svarfvade arbeten.
pias'ter, mynt; i Turkiet = 40 paras = omkr. 16 öre; i Egypt. = 40 paras = omkr. 18 öre; i Span. = peso (se d. o.).
Piauhy (piāui), stat i n.ö. Brasilien, 301,797 kv.km., 267,609 inv. Hst. Teresina.
Piāve, fl. i öfre It., uppr. på Alp., utf. i Adriat. haf., 212 km.
piazz'a, it, 1) torg; 2) P. Armerina, st. på Sicilien, med omr. 24,379 inv. Bisk.
picaninn'y, sp., i Guyana etc. negerbarn.
Picard (-kar'), Louis Bénoît, fr. dram., f. 1769 Paris, d. där 28. Skr. sedekomed. m. m.
Picardie (-kardī), ford. landsk. i n. Frankrike. Hst. Amiens. Nu dep. Pas de Calais, Somme, Oise, Aisne o. Nord.
picāro, sp., skälm; däraf picariska (skälm-) romaner, ex. af Mendoza o. Quevedo.
Piccini (pittjīni), Niccoló, it. komp., f. 1728, d. 00 ss. prof. i Paris. Många (150) operor m. m.
