Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/668

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

praefatio, lat., företal, inledning.

Prag, tscheck. Praha, hst. i Böhmen, vid Moldau, m. förstäder 520,000 inv. Ärkebisk., domk., univ., palats, akad., konservat., mus., fabriker. Fl. slag.

pragmatisk sanktion, is. kejs. Karl VI:s förordn. 1723 om arfsföljden i Österrike.

prairial (prärial'), fr., »gräsmånad», 9:e mån. i fr. revol. tidräkning, 20/5—19/6.

prairie, se präri.

prākrit, fornind. folkspråk.

prakt|īk, gr., utöfvande af ngt, erfarenhet, tillopp af kunder. -ikābel, utförbar. -iker, erfaren utöfvare af konst l. yrke. -isera, utöfva konst l. yrke. -isk, verksam, användbar.

praliner, fr., halfkulor af choklad, fyllda med vanilj l. socker.

Prāti, Giov., it. lyr., f. 1815, d. 84 Rom. Skr. poet. ber., dikter m. m.

Prāto, it. st. vid Bisenzio, m. omr. 51,000 inv. Bisk., domk., akad.

prax'is, gr., användning, utöfvande; bruk.

Praxi'teles, berömd gr. bildh. i Athen i 4:e årh. f. K.

pre . . ., lat. præ, i smnsättn. före . . . l. för . . .

preadamīter, mskor, s. förments varit t. före Adam.

preben'de, lat., pastorat, hvars inkomster äro anslagna ss. lönetilllägg åt vissa ecklesiast. ämbets- o. tjänstemän.

precedens', lat., företräde (i rang), försteg.

precep'tor, lat., lärare.

Prechtl, Joh. Jos. v., österr. tekn., f. 1778, d. 54 Wien. Utg. Technische Encyklopädie (forts. af Karmarsch) m. m.

precīs, lat., noga, punktlig, bestämd. -ion, bestämdhet, noggrannhet.

predestination, lat., förutbestämmelse. -s Calvins åsikt, att Gud fr. begynnelsen bestämt somliga mskor t. salighet, andra t. fördömelse.

predikarebröder, se dominikaner.

predikament, lat., sinnesförfattning, lynne, tillstånd, läge.

predikāt, lat., gram., det som utsäges om subjektet.

predispo|nērad, på förhand beredd, mottaglig.

predominēra, lat., vara förhärskande.

preeminens', lat., företräde, högre rang.

preexistens', lat., föruttillvaro. Platons, Origenes', Schellings lära om mskosjälarnas tillvaro före kropparnas alstrande.

prefekt', lat., förman; i gamla Rom militärbefälh.; i Frankrike o. Italien ståth. i depart. l. provins.

préference (-rangs'), fr., företräde, förmånsrätt; ett slags kortspel. -aktie, se aktie.

prefix', lat., förstafvelse.

Pregel, fl. i Ostpreuss., utf. v. Königsberg i Frisches Haff, 296 km. l.

pregnant', lat., smnträngd; betydelsefull.

prehistorisk, förhistorisk.

preja, holl., sjö., anropa ett fartyg.

prejudikāt, lat., af högre domstol fälld dom, s. sedan i liknande fall lägges till grund för andra domslut.

prejudīs, lat., förutfattad mening, fördom.

prekär, fr., som innehafves af gunst o. nåd; vansklig, oviss.

prelāt, lat., högre andlig.

preliminär, nylat., föregående, förberedande, inlednings-. -er, underhandlingar före hufvudfrågans afgörande.

prelud|iēra, lat., tonk., inleda med förspel. -ium, förspel, is. för koraler.

prēmie, lat., belöning; det belopp, s. vid penningutlottning utfaller på en dragen lott. Jfr försäkring. -lån, obligationslån, på hvilka räntan icke alls l. blott delvis betalas åt alla obligationsinnehafvarne, utan delas i ett fåtal lotter, s. utlottas.

premier (premiē), fr., den förste.

premiering, lat., tillerkännande af pris.

premiär, fr., första föreställn. af ett nytt teaterstycke. -minister, minister-president, statsminister.