Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/677

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

pudrett', fr., konstgjordt gödningsämne af torkade, djuriska exkrement m. tillsats af torf, aska, alkalier m. m.

Puébla, mex. stat, 31,616 kv.km., 1,023,133 inv. Hst. P. v. Rio de la Tlascala, 93,521 inv. Bisk.

puerīl, lat., barnslig, enfaldig. -itēt, barnsligheter.

puer'to, sp., hamn.

Puerto de Isabel, se Fernando Po.

Puerto de Santa Maria, sp. st. i prov. Cadiz, 20,120 inv. Hamn.

Puerto la Mar, se Cobijah.

Puerto Principe, st. på Cuba, 25,102 inv.

Puer'to rico l. Portorico, ö bland Stora Antillerna, tillh. Förenta stat., 9,339 kv.km., 1 mill.inv. Det inre bergigt, ända t. 1,119 m. högt. Klimatet fuktigt, delvis osundt. Yppig växtligh. Prod.: socker, kaffe, tobak, bomull, rom. Hst. San Juan de P., på n. kusten, 32,408 inv. Hamn.

Pufendorf, Samuel v., frih., rättsl., hist., f. 1632 ss. sachs. undersåte, 68 prof. i Lund, 77 rikshist.-graf, lämn. Sverige 88, d. 94 Berlin. Skr.: De jure naturce et gentium m. m.

puffert, fickpistol.

Pugatschev, Jemeljan, ry. äfventyrare, f. 1726, utgaf sig för den mördade Peter III, ställde 73 till uppror mot Katarina II, fången o. afrättad i Moskva 75.

puka, tonk., ett slaginstrument.

Pukavik, fiskläge i Blekinge l.

Puke, urgam. sv. ätt. 1) Erik Kettilsson, slog 1389 kon. Albrekt vid Falköping, Margaretas riksmarsk. 96 ihjälslag. — 2) Erik Nilsson, riksr., slöt sig till Engelbrekt, efter 1436 fiende till Karl Knutsson, s. lät förräd. gripa o. 37 halshugga honom. — 3) Johan, kapten, f. 1726, 56 halshuggen för delaktigh. i smnsvärjn. — Hans son 4) Johan af, gref., sjömilitär, f. 1751, utmärkte sig i fälttåg. 88/90, 09 chef för Ratanexped., 14 f. sv. flottan i kriget mot Norge, d. 16 ss. general-amiral.

Pulchēria, Aelia Augusta, dotter t. ö.-rom. kejs. Arcadius, f. 399, reg. 14, kejs. 50, d. 53. Kanoniserad.

Pulci (pul'tschi), 1) Luca, it. skald, f. 1431. — Hans bror 2) Luigi, skald, f. 1432 Florens, d. 84. Skr.: Il morgante maggiore m. m.

pulcinella, se polichinell.

pulk, slav., kosackskvadron.

Pulkkila, kapellförs. i Österbotten. Sl. v. kyrkan 2/5 1808.

Pulkōva, bergsrygg vid S:t Petersburg, med berömdt observatorium.

Pullman, Geo. Mort, am. fabrikant, f. 1831, d. 97, tillverkade sofvagnar o. andra vagnar för järnvägen. Grund. Pullman City, i Illinois, förstad t. Chicago, 10,000 inv.

Pulo-Pinang l. Prinsens af Wales ö, eng. ö v. om Malakka, 274 kv.km., 124,000 inv. Hst. Georgetown.

pulque (-ke), af agavesaft beredd, omtyckt spritdryck i Mexico.

puls, den hjärtslagen motsvarande märkbara vågrörelsen af blodet i artärerna; gör normalt omkr. 70 slag i minuten (på en fullvuxen); lättast kännes pulsen på artären radialis nära handleden.

pulsation, pulsartadt bultande i en kroppsdel l. svulst.

pulsmätare, instr. för uppmät. af pulsvågornas olikhet.

pulsomēter, 1871 af am. Hall uppfunnen apparat, s. trycker upp vätskor gm direkt ångtryck o. ej gm kolfrörelse.

pulsådersvulst, se anevrysm.

pulsådror, se artärer.

Pultāva l. Poltava, guvern. i Lill-Ryssland, 49,895 kv.km., 2,778,151 inv. Hst. P. v. Vorskla, 53,060 inv. Slag 28/6 1709.

pultrōn, fr., feg stackare, mes.

Pultusk, st. i ry. Polen v. Narev, 15,878 inv. Slott. Slag 21/4 1703, 26/12 1806.

pulver, lat., gm målning, fällning o. d. fint fördel, ämne.

pūman l. kuguaren, Felis