Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/686

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Randon (rangdång'), Jacq. Lou., gref., fr. marsk., f. 1795, 38/47 i Algeriet, 51 gen.-guv. där, 56 marsk., 51 o. 59/67 krigs-min., d. 71 Genève.

Ranft, Alb. Adam, teaterledare, f. 1858 Sthm, ägare af en mängd teatrar i Sverige, und. några år chef för K. Operan.

rang, fr., eg. ordning; behörig plats, värdighet, stånd, klass.

Rangabé, Alex. Risos, nygrek. skald o. statsm., f. 1810 Konstantinopel, d. 92 Athen. Skr. ep. dikter, dram., nov. äfvensom arkeol. o. lit.-hist. arb.

ranger|a (-schēra), fr., ordna, uppställa i rad l. led. -ad, ordnad, bergad.

Rangūn, st. i Brit. Birma v. fl. R., 234,000 inv. Handel.

Raniēri, Ant., it. förf., prof. i Neapel, f. 1809, d. 88. Skr. rom. Ginevra, hist. arb. m. m.

Ranke, Leop. v., ty. hist. förf., f. 1795, 41 historiograf, 59 förestånd. för den hist. kommissionen, d. 86. Den objektiva hist.-skrifning. målsman. Hans flesta arb. röra 16:e o, 17:e årh., skr. 80/88 en ännu ej afslutad världshist. m. m.

Rankhyttan, gård i Kopparb. l. Här kvarstår den lada, där Gustaf Vasa tröskade hos Anders Persson.

ransōn, fr., lösen för krigsfånge; detsma som ration (se d. o.).

Ranun'culus L., smörblomma, Ranunculaceæ. Talr. arter med skarp l. giftig saft; bladen af ett par arter kunna användas till grönsaker.

rapé, fr., rifvet snus.

Raphael, se Raffaele.

Ra'phanus L., Cruciferæ. R. sativus L., rättika, odlas för den skarpt smakande roten. Varietet: R. radicula, rädisa. R. raphanistrum L., åkerrättika, ätes af kreaturen, blommorna besökas af bin.

rapière (-jär), fr., lång stickvärja.

Rapp, 1) Geo., svärmare, f. 1770 Württemberg, stift. den socialistiska sekten harmoniter, d. 47 Ohio. — 2) Jean, grefve, fr. gen. und. Napoleon I, f. 1772, d. 21.

Rappahann'ock, fl. i nord.-amer. stat. Virginia, 200 km. l., utf. i Chesapeakeviken.

rappe, schweiz. mynt = 1/100 franc (= 0,7 öre).

rappell', fr., återkallelse, förgaddring. -era, återkalla, hemkalla.

rapphönan, Perdix cinerea Lath., Gallinæ, 30 cm. l., allmän i s. o. mel. Sverige. Stannfågel.

rapport', fr., berättelse, anmälan; (utt. s. rappår), smnhang. -era, inberätta, afgifva berättelse om; angifva. -ör, angifvare, meddelare.

raps, afart af Brassica napus L., odlas ss. oljeväxt.

rapsōd, gr., hos grekerna sångare, s. offentligt föredrogo såväl egna s. andras sånger. -ī, lösryckt stycke ur större dikt; instrumentalfantasi. -isk, osmnhängande.

rap'tus, lat., eg. röfveri; anfall af t. ex. raseri, förtjusn.

rar, lat., sällsynt. -itēt, sällsynthet.

ras, zo., ständiga varieteter till skilnad från växlande.

rasch, kypradt groft ylletyg.

rasēra, fr., nedrifva, bestryka.

Rask, Rasmus Krist., dan. språkforsk., f. 1787 v. Odense, d. ss. prof. i österl. spr. Köpenhamn 32. Skr.: Undersögelse om det gamle nord. sprogs oprindelse (18, epokgörande), undersökning om zendspråkets äkthet m. m.

raskolnīker, ry., kättare, namn på alla icke ortodoxa bekännare af den grek. kyrkan. De förkasta nattvard., konfirmat.

Raspail (-paj'), Franç. Vinc, fr. republikan, f. 1794, föranledde republikens proklamerande febr. 48, d. 78. Äfven naturforskare.

Raspe, se Henrik (Heinrich) 7.

Rastatt, ty. riksfästn. vid Murg, 14,404 inv. Slott. Fred. 1714 mel. Frankrike o. Österrike.

rastrāl, lat., instr., hvarmed notlinjer uppdragas.

Ratan, hamn vid Bottniska viken. Slag. 1809.

Rātibor, st. i preuss. Schlesien vid Oder, 37,749 inv.