Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/704

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

eröfr. Gallien 58/51, o. mördades 48. Cæsars diktatur slutade m. dennes mord 44, hvarpå hans mördare besegrades 42 af det 43 bildade 2:a triumvir. af Octavianus, Antonius o. Lepidus. Sedan Lepidus blifvit utstött o. Antonius besegrad vid Actium 31, blef Octav. ensam härskare o. utbildade kejsardömet till sin död 14 e. K. Eröfr. af Span. samt Donau- o. Alpländerna fullbordades. Från Tiberius (d. 37) till Vitellius (d. 69) hade Rom vansinniga och odugl. kejsare. En bättre tid började m. Vespasianus 69 o. varade med få afbrott till M. Aurelius' död 192, hvarpå rikets förfall började. Det var ej längre romerskt, utan ett konglomerat af folk, bland hka främlingar blefvo allt mer förhärskande o. där pretorianerna förfogade of. tronen samt tillsatte o. mörd. kejs. Sed. 259 var riket deladt mel. flere fältherrar, s. bekrigade haa, tills Aurelianus återställde enheten. Men Diocletianus återinförde själf delning 286, hkt framkallade nya strider, tills Constantinus d. st. blef ensam härskare 324. Denne förlade residenset till Konstpl 330 o. upphäfde därigm faktiskt rom. riket. Kristendomen antogs 325, men efter Const:s död 337 företogo hans söner en ny deln. af riket, hkn varade till 353. Theodosius, den siste härskaren öf. det odelade rom. riket, lämnade åt sina söner ett öst- o. ett västrom. rike, som nu, det första för längre, det senare för kortare tid trädde i stället för det försvunna romerska riket.

romersk-katolska kyrkan kallas sed. 1054 (se grekiska kyrkan) västerlandets kristna kyrka, sed. reformat. den kyrka, som erkänner påfvens auktoritet. Utom de 3 ekumen. bekännelserna ligga till grund för densma den rom. katkesen af 1566 o. Canones et decreta concilii Tridentini. Jämte bibeln gäller traditionen; hon har 7 sakrament; nattvarden är ett försoningsoffer, gudstjänsten praktfull. Helgon, jungfru Maria, reliker tillbedjas. Aflat, penitensväsen, fastor, rosenkrans, celibat, munkväsen. Prästerna äro Guds ställföreträdare.

romersk rätt, de inom rom. riket gm gammal häfd, prætors-edikter, senats- och folkbeslut o. s. v. uppkomna rättsreglerna, smnfattade under kejs. Justianianus till en lagkodex (corpus juris civilis), hkn sedermera haft starkt inflytande på lagstiftn. inom de flesta europ. stater.

Romsdals amt, amt i v. Norge, 136,137 inv.

Rōmulus, Roms myt. grundl., son af Rea Sylvia och Mars, utsattes jämte sin tvillingbror Remus, diade en varginna, grundlade Rom 753 f. K., mörd. Remus, d. 716.

Rōmulus Augus'tulus, siste väst-rom. kejs., upphöjdes 475, störtades af Odoaker 476.

rond (rångd), fr., kringvandr., s. nattetid göres af vederbörande för att se efter vakter och poster.

rondeau (rångdå), fr., se rondo.

ron'do, it., l. rondeau, liten dikt af franskt urspr., hvari begynnelsestrofen, som innehåll, hufvudtanken, upprepas eft. vissa regler o. äfv. bildar slutet; tonk., tonstycke, hvars hufvudtema ofta återkommer.

Ronneby, st. i Blekinge l. vid R.-ån, 3,435 inv. (08). Hälsobrunn. Stadsprivil. 1879.

Ronnebyån, aflopp till Ö.-sjön för den i Småland belägna sjön Rottnen.

Ronsard (rångsār), Pierre de, fr. skald, f. 1524, d. 85 Tours. Efterbildade de gamle. Skr.: La Franciade m. m.

rood (rudd), eng. ytmått = ¼ acre = 10,117 ar.

Roon, Albr. Theod., gref. v., preuss. fälth., sed. 59 krigsmin., f. 1803, 73 fältmarskalk, d. 79 Berlin.

Roos (ros), 1) Matilda, rom.-förf:a, f. 1852, d. 08. Skr.: rom.