Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/739

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

af hka mnga äro öfvers. på svenska. 1905 Nobelpristagare.

sierra, sp., bergskedja.

Sierra de Parime, berg mel. Rio Negro, Orinoco o. Amazonas. Medelh. 1,000 m.

Sierra Leōne, eng. kuststräcka i öfre Guinea, 69,700 kv.km., 1,100,000 inv. Hst.: Freetown.

Sierra Madre, berg i Mexico.

Sierra Morēna, berg i Spanien, 400 km. l., utgrening af kastil. höglandet.

Sierra Nevāda, 1) berg i s. Spanien, 100 km. l. Högsta topp Mulahacen, 3,563 m. h.; 2) berg i Kalifornien vid Stilla haf., 850 km. l. Högsta topp Whitney, 4,402 m. h.

sies'ta, sp., middagshvila.

Sieyès (siäs), Éman. Jos., fr. statsman, f. 1748, uppträdde 89 s. det 3:e ståndets förespråkare, 99 medlem af direktorium, därpå senator, gref., landsförv. 16, återvände 30, d. 36.

Sif, se Tor.

sifōn, gr., se häfvert.

sigambrer, forngerm. folk, uppgingo i frankerna.

Sigbrit Willum, frukthandlerska fr. Holland, Dyvekes mor, utöfvade stort inflytande på Kristian II, flydde 1522 till Holland.

Sigfrid (nord. Sigurd), hjälte i ty. hjältesagan, is. i Nibelungenlied.

Sigfrid, missionär fr. Tyskld, lär ha döpt Olof Skötkonung, omkr. 1008.

sigill', lat., insegel; stamp, hvarmed insegel påsättes.

Sigillāria Brongn., Lycopodiaceæ, växtsläkte från stenkolsperioden med 25 m. h. stam och sigillaftryck liknande märken efter bladfästena.

sigill-lack, hartsblandn. till sigill-aftryck, består af schellack, terpentin o. olika färgämnen.

Sigismund, sv.-pol. kon., f. 20/6 1566 i Gripsholms fängelse, son till Joh. III o. Katar. Jagellonika, 87 pol. kon., 92 äfven sv. kon., undanträngd fr. Sverige af hert. Karl (Karl IX), förlade residenset till Varschav, d. 20/4 (30/4) 32.

Sigismund (Zygmunt), pol. kgr. 1) S. I, f. 1467, Kasimir IV:s son, kon. 06, d. 48. — Dennes son 2) S. II August, f. 1520, kon. 48, d. 72. — 3) S. III, se S., sv.-pol. kon.

Sigismund (Siegmund), rom.-ty. kejs., f. 1368, Karl IV:s son, 87 kon. af Ungarn, 10 ty. kon., 33 kejs., d. 37.

Sigmaringen, hst. i Hohenzollern vid Donau, 4,620 inv.

signāl, fr., öfverenskommet tecken för meddelande på afstånd. Man skiljer mel. akustiska s. (trumpet, pipa, misthorn etc.), optiska s. (flaggor, ljus, raketer etc.) o. elektriska (telegraf).

signalement', fr., detaljerad beskrifn. på en persons yttre.

signatūr, lat., underskrift, författarmärke.

signēra, lat., beteckna, underteckna.

signēt, med.-lat., handsigill.

signifi|ēra, lat., utmärka, antyda. -kation, betydelse.

signor|e (sinjåre), it., herre. -a, fru.

signum, lat., kännetecken.

Sigrid Storråda (»den stolta»), drottn., först gift med Erik Segersäll o. mor till Olof Skötkonung, sed. med Sven Tveskägg. Upphetsade denne o. sin son Olof mot Olof Tryggvesson, hkt hade slaget v. Svoldern till följd.

Sigtuna, urgammal st. i Sthms l. v. Mälaren, 673 inv. (08). Betydande under forntiden.

Sigurd, nor. kgr. 1) S. Jorsalafare, son af Magnus Barfot, 1103 kon. jämte sina bröder Eystein o. Olof, företog en resa till det heliga landet, d. 30. — 2) S. Mun, reg. 1136/55 tills. m. sina bröder, Harald Gilles söner.

Sigurd, ty. sagohjälte, se Sigfrid.

Sigurd, pseud. för A. Hedenstierna.

Sigurd Ring, nord. sagokon., först kon. i Svea land under Harald