Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/776

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

propaganda för freden, skr. bl. a. Die Waffen nieder (»Ned med vapnen»). Erhöll 05 Nobelpriset för fredssträfvanden.

sutūr, lat., läk., söm.

suum cuīque, lat., hvar och en sitt.

suvenīr, fr., minne, hågkomst.

suverän, fr., enväldig, beklädd m. högsta statsmakten; själfhärskare, envåldsregent. -itēt, högsta makten, egenskap, att vara suverän.

suveränitēt, fr., statsöfverhöghet öf. halfsuverän stat, ex. Turkiets öf. Egypten.

svafvel, S = 32, ett icke metalliskt grundämne, förekommer mycket utbredt i naturen, gediget blott i vulkan. trakter (Sicilien), is. i förening m. metaller ss. s. k. glanser, kiser o. bländen. Framställes gm smältn. o. rostn. Det erhållna rå-s. renas gm. sublimering och bildar då ett fint pulver, svafvelblomma. Halm- t. honingsgult, olösl. i vatten, lätt lösl. i kolsvafla. Smältpkt 114°; starkare upphettadt i luften förbrinner det med blå låga till s.-syrlighet. Eg. v. 2,045. Användes till krut, vulkanisering af kautschuk, tändstickor, beredn. af s.-syra m. m. Årlig import till Sverige omkr. 30 mill. kg. -blomma, se svafvel. -bly, se blyglans. -cyān, se rodan. -kis, l. pyrit, min., förening af järn o. svafvel, gul, metallglänsande, inneh. ofta guld, silfv., koppar o. s. v., förekommer ytterst allmänt näst. vid alla våra gruffält, oftast kristallinisk, men äfv. i tydligt utbildade kristaller. Till framställning af svafvelsyra, järnvitriol och svafvel. -syra, H2SO4 = 98 l. vitriololja förekommer i naturen sällan fri, däremot mycket utbredd i förening med baser. Den vanl. s. erhålles gm syrsättning af svafvelsyrlighet på bekostnad af salpetersyrlighet och vid närvaro af vatten i s. k. blykamrar, hvareft. den får afdunsta i blypannor. Oljeartad, mycket sur vätska, s. upptager vatten under värmeutveckling. Mycket frätande, verkar koncentrerad i hög grad förstörande. Användes till framställn. af soda, klor, fosfor o. många andra tekniska prod.

svafvelsyrad järnoxidul, se järnvitriol.

svafvelsyrad kopparoxid, se kopparvitriol.

svafvelsyradt natron, se glaubersalt.

svafvelsyra, rykande l. nordhausisk s., är ett ofullständigt hydrat af SO3 o. framställes vanl. gm rostning af järnvitriol. En tjockflytande vätska, som ryker starkt i luften, emedan den upptager fuktighet o. bildar vanlig svafvelsyra. Användes till lösn. af indigoblått.

svafvelsyreanhydrīd, vattenfri svafvelsyra, framställes enklast gm upphettn. af s. k. rykande svafvelsyra, då anhydriden bortgår och i fast form afsätter sig i det af kylda förlaget. Bildar hvita, sidenglänsande kristallnålar, s. ryka starkt i luften, hastigt upptaga vatten o. flyta sönder till hydrat.

svafvelsyrlighet, SO2 = 64, uppstår vid förbränning af svafvel. Beredes i stort gm röstning af svafvelkis, för mindre behof, vanl. gm upphettn. af koppar m. koncentrerad svafvelsyra. Färglös gas m. stickande lukt, öfvergår vid under —10° till färglös vätska. Användes till blekning, desinfektion m. m.

svagsynthet, amblyopi, oförmåga att kunna se skarpt o. tydligt; ofta förenad m. närsynthet.

Svahn, Frans Osk. Birger (pseud. Tord Bonde), filos., förf., f. 1833, 67/70 lektor i Kalmar, d. 08. Skr.: Monadlärans uppkomst etc. (63), Våra öfverliggare (85) m. m.

svalsläktet, Hirundo L., af tättingarnas ordn. Hit höra: ladusvalan, H. rustica L., hussvalan, H. urbica L., backsvalan, H. riparia L., flyttfåglar.

svampar, 1) Spongiæ, zo., klass af