Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/811

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

erfordra kraft för att försättas i l. ur rörelse.

Tröst, Sven, pseud. för K. Snoilsky.

Tsad, sjö i mel. Sudan, af växlande storlek.

tsar, af lat. cæsar bildad titel på Rysslands härskare, först anv. 1125; sedan 1547 nyttjad af alla ry. kejs.

Tschaikovskij, Pet. Iljitsch., ry. komp., f. 1840, d. 93. Skr. symfonier o. operor (Eugen Onegin, Jolanta) m. m.

Tschantschau, kin. st. vid Siang-Kiang, 1,000,000 inv. 1904 öppn. för främ. handel.

Tschudi, 1) Egidius, schweiz. hist., f. 1505, d. 72. — 2) Joh. Jak. v., schweiz. res., f. 1818, 38/43, 57/59 i S.-Amerika, 66/83 sändebud i Wien, d. 89. 3) Clara, nor. förf.:a, f. 1859 af schweiz. ursprung, har skr. hist. rom.

tsin, kin. vikt = 3,757 gram.

Tsing, se Taitsing.

tschakå, se schakå.

tschang, kin. längdmått = 3,58 m.

tschecker l. czecher, slav. befolkning i Böhmen o. Mähren.

tscheckiska språket o. litteraturen. T. spr., en gren af slav. språkstammen, talas is. i Böhmen o. Mähren, har 42 bokstäfver. Litter.: Äldsta minnesmärken fragment af eper från 9:e årh. o. af episka o. lyr. dikt. fr. 13:e. Gm Hus höjdes prosan. Bland förf. i senare årh. må nämnas Dobrovski, Schafarik, Kollar, Gelakovsky, Neruda.

Tsche-mul-po, Koreas viktigaste hamn, 17,000 inv. Sjöslag 1904.

tscherkesser, befolkn. i Tscherkessien l. Cirkassien (vid Kaukasus).

Tschernaj'a, fl. på Krim. Slag 25/5 1855.

Tschernajef, Mik. Grigorjev., ry. gen., f. 1828, 64 i Turkistan, 76 öfv.-befälh. i Serbien, sed. 82 gen.-guv. i Turkistan, d. 98.

Tschernigov, guvern. i s. Ryssland, 52,402 kv.km., 1,970,000 inv. Hst. T. vid Desna, 22,500 inv.

Tschernitschef, Alex. Ivanov., ry. furste o. fälth., f. 1779, 12/14 mot fransm., 28 krigsmin., 48 och 52 min.-pres., d. 52 Castellamare.

tschetvert, ry. spannmålsmått = 2.099 hl.

tschibūk, turk. tobakspipa.

tschubo, jap. ytmått = 3,32 km.

tschūder, folk af finsk härkomst i Ryssland.

tschukt'scher, mongol. folk i n.ö. Sibirien.

Tuamōtuöarna, fransk ögrupp i Stilla haf. ö. om Sällskapsöarna, 930 kv.km., 6,800 inv. Mest korallöar.

tuarēger, mohammed. berber i mel. Sahara, omkr. 300,000.

tub, lat., se kikare.

tūba, lat., blåsinstrument.

tuberk'ler, latt., hirskornstora nybildningar i animal. väfnader, oftast i lungorna, hvarigenom lungsot uppkommer. Förorsakas af t.-baciller l. t.-klyfsvampar.

tuberkulīn, ett af den ty. läkaren R. Koch uppfunnet medel mot tuberkulos, användes numera endast för att upptäcka tuberkulos hos nötkreatur.

tuberkulōs, se lungsot.

Tübingen, st. i Württemberg vid Neckar, 16,786 inv. Univ., bibl., observ., slott.

Tudor (tjûdör), eng. familj fr. Wales, s. med Henr. VII gm släktsk. på mödernet med huset Lancaster 1485 kom på tronen; utdog 1603 med Elisabet.

tuff, lucker, stenart is. gm vatten åstadkomna aflagringar af vulkaniska eruptionsprodukter.

Tuilerierna (tyilrī-), se Paris.

Tuis'ko, germanernas stamgud.

tukānen, Ramphastus toco L., till gökfåglarna hör. släkte i Brasilien, 58 cm. l., lämnar prydnadsfjädrar.

Tuky'dides, lat, Thucydides, ath. fälth. o. hist., f, omkr. 455 f. K. Athen, mördad 403. Peloponnes. krig. hist. m. m.

Tula, guvern. i Stor-Ryssland,