Ul'tima Thule, det mot norden yttersta landet.
ultimātum, nylat., i folkrätten det sista erbjudandet t. fredl. lösn. af en fråga före krigsförklar.; sista oåterkalleliga beslut.
ul'timo, lat., den sista månadsdagen.
ul'tra, lat., på andra sidan; utom gränserna för det vanliga, öfverdrifven.
ultramarīn, praktfull blå färg, beredes af kiselsyra, lerjord, natron, svafvel; anv. t. tapet- o. tygtryck, t. blånande af papper, tvätt m. m.
ultramontanism', den kat. riktn., som understödjer påfven i alla hans anspråk.
ultra posse nemo obligātur, lat., ingen är pliktig att åstadkomma det omöjliga.
ultravioletta strålar, i spektrum, de utanför de violetta liggande osynliga strålarna.
Ultuna, landtbruksinstitut i Uppsala l.
Ulyss'es, se Odysseus.
Umbert'o l. Humbert I, kon. af Italien, son t. kon. Vikt. Eman. II, f. 1844, reg. 78; 68 förm. m. sin kusin Margherita, se Margareta, utl. furst. 5. 1900 skjuten af anarkisten Bresci.
um'bra, lat., brun färg af lera, bland, m. järn- o. manganoxidhydrat, l. af ett slags brunkol (kölnisk u.).
Um'brien, landsk. i mel. It., 9,709 kv.km., 695,610 inv. Hst. Perugia.
Umeå, st. i Västerb. l. vid Bottn. vik. o. Ume älf, 5,523 inv. (08). Priv. 1622.
Ume älf, fl. i Norrld, uppr. på Kölen, utf. v. Umeå i Bottn. viken, 381 km. l.
unciālbokstafver, stora begynnelsebokstäf., vanl. af dubbel storlek mot texten.
Uncle Sam (önkl säm), skämts. benämn. på Förenta stat. o. deras inv.
Unden, insjö i n. Västergötl.
underhus, se parlament.
underjorden, enl. de gamla folkens föreställn. själarnas vistelseort efter döden; eft. grekernas tro kringfluten af Styx.
underofficēr, befälsgrad närmast öfver gemene man.
undīner, lat., vattnets element.-andar.
undulationsteorien, den teori, enl. hkn ljuset uppkommer gm etervibrationer.
Ung, ung. komit. v. Teis, 3,229 kv.km., 153,266 inv. Hst. U.
Ungarn l. Transleithanien, kon.-rike, ö. del. af österr.-ung. monark., omfattar egentl. U., Fiume, Kroatien, Slavonien, Militärgräns, o. Siebenbürgen, tills. 324,851 kv.km., 19,2 mill. inv. Berg: Karpaterna, Bakonywald m. fl. Fl.: Donau m. Teis o. dess bifl., Drave, Raab, Waag m. fl. Kanal.: Bega- o. Franzéns-. Sjöar: Platten-, Neusiedler-. Inv.: magyarer, slovaker, tyskar, zigenare m. fl. Huf.-rel.: rom.-kat. Näring.: boskapssköts., åkerbr., vinodl. Indeln. i 65 komit. Hst.: Budapest. I person.-union med Österr. — Hist.: 898 intag, af magyar.; Stefan d. hel. 997/1038 U:s 1:e kon.; kristet i 11:e årh. 1392 und. ty. kejs., 1688 hus. Habsburg erkändt; 1876 Siebenbürgen införl. med U. Ink., utg. o. armé, se Österrike.
ungerska spr. o. lit. — Spr. en gren af fin. språkstammen. — U. lit. börj. i 15:e årh., fortsattes gm lyriker, eposdiktare o. rom.-förf., men kom först i börj. på 19:e årh. till sin egentl. blomstr. Bland framst, förf. må nämnas: Dan. Berzsényi, Jos. Bajza, Károly o. Alex. Kisfaludy, Czuczor, Alex. Petöfi, Tompa, Arany m. fl. I nyaste tiden is. rikt. åt rom. o. dram. (M. Jósika, Kuthy, Eötvös, Maur. Jókai m. fl.), åt historien Horváth, Tekeli , m. fl., lit.-hist. Toldy, Gyulai, Beöti. Szilágyi m. fl.
ungerska viner, eldiga, ofta likörart.: tokajer, ruster, menesmagyarat o. s. v.
ūnicutn, lat., det enda i sitt slag.
unierade greker, de grek. församl. s. erkänna påfvens supremati. Kejs.
