Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/834

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Venezuēla, federat. republ. i n. S.-Amerika, vid Atlanten, 942,300 kv.km., 2,6 mill. inv. Berg: Sierra Parima, V:s Kordillerer. Flod: Orinoco, Apure, Cassiquiare. Inv.: spanjorer, blandad ras af dem, negrer och indianer. Rel.: kat. Huf.-när.: plantageodl. och bosk.-sköts. Prod.: kaffe, kakao, bomull, indigo, balsam, tobak. Hst: Caracas. Hist.: Uppt. 1498 af Colombo; 1550 sp., 1811 oafhäng., 31 skildt fr. Colombia o. Ecuador. Pres.: J, V. Gomez sed. 09.

vēni, vīdi, vīci, lat., jag kom, såg, segrade. Cæsars yttrande efter segern 47 öfv. Farnakes.

Wennerberg, Gunnar, skald och komp., f. 1817, 66 ledam. af sv. akad., 70/75, 88/91 eckles.-min., 75 landshöfd. i Kronob. l., s. å. ledam. af 1:a kam., d. 01. Skr.: Gluntarne m. m. Saml. skrifter (81/85).

ventīl, lat., mek. inrättn. för att instänga vätskor o. gaser l. lämna dem väg t. rör o. d. -ation, luftväxl. i tillslutna rum gm tillför. af ren luft l. utsugande af den förskämda.

ventôse (vangtås), fr., »vindmånad»; 6:e mån. i fr. republ. tidräkn. (19/2—20/3).

Ventimiglia (-mil'ja), hamnst. och fästn. i it. prov. Porto Maurizio vid Medelh., 11,500 inv.

ventri'kel, lat, anat., mage, hjärn-, l. hjärtkammare.

ventrilokvist', lat., buktalare.

Venus, 1) se Afrodite. 2) Morgon- o. aftonstjärna; den, fr. sol. räknadt, jorden närmaste planet, 12,700 km. ekvatorialdiamet., 107 ½ mill. km. fr. solen; nästan lika täthet med jorden; dagl. rotation 23 tim. 21 min., omlopp kring sol. 224 dag, 16 tim. Har föränderl. klarhet.

Venusberget, enl. folksag. berg i Thüringen, där fru Venus håller sitt hof o. äfv. mottager mnskor (Tannhäuser).

Wenzel, se Wenceslav.

venös, lat., hör. t. blodåder (ven).

Veracrus, stat i Mex. v. Atlanten, 75,863 kv.km., 891,030 inv. Hst. V. v. Atlant, 29,164 inv.

veran'da, sp., öppen utbyggnad på ett hus.

verb, lat., tidsord. utsäger om subjekt. hvad detta gör l. lider, delas eft. formen i aktiva o. passiva, eft. betyd. i transitiva och intransitiva.

verbāl, lat., muntlig; ordagrann, bokstaflig.

Vercelli (-tjell'i), st. i n v. Ital., m. omr. 31,150 inv. Domk.

Vercinge'torix, arvernfurste, anför. f. gallerna mot Cæsar 52 f. K., tillfångatag., medfördes 46 v. Cæsars triumf gm Rom, strypt s. å.

Ver'dandi, 1) lib. studentförening, stiftad i Upps. 1882; utg. populära småskrifter; 2) soc. nykterh.-ord. (20,233 medl. 31/12 09).

Verdandisten, organ för nykterh.-orden Verdandi, en 1897 i Sthm uppsatt veckotidn.

Verden (ferden), st. i Hannover v. Aller, 6,728 inv.

Werder, Aug. v., preuss. gref. och gen., f. 1808, stred 42/43 i Kaukasus, 66 gen.-löjtn., 70 öfv.-befälh. v. Strassb., Besançon, Dijon, 71 f. bad. armékåren, d. 87.

Ver'di, Giuseppe, it. komp., f. 1813 v. Parma; omväxl. i Milano och Paris, d. 01 Milano. Komp. Trubaduren, Ernani, Rigoletto, Traviata, Aida m. fl.

Verdun (-döng'), fr. befäst st. vid Meuse, 21,360 inv. Bisk. Fördr. 843.

Werenskiold, Erik Teod., nor. mål., f. 1855 i Kinger, utbildad i München.

Wereschtschagin, Vasilij, ry. bataljmål., f. 1842, omkom utanför Port Artur vid linjeskeppet Petropavlovsks undergång 04.

Werff, Adr. van der, nederl. mål., f. 1659 i Rotterdam, d. där 22.

Wergeland, Henr. Arnold, nor. skald, f. 1808 Kristiansand, d. 45 ss. riksantikvar. i Kristiania. Skr.: Skabelsen, Mennesket og Messias,